Proletariatets diktatur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Proletariatets diktatur (Diktatur des Proletariats), av kommunister även kallat "arbetarstaten", är det tillfälliga samhällsstadium som enligt Karl Marx och Friedrich Engels tar över direkt efter den socialistiska revolutionen.

Enligt marxistisk teori grundar sig varje statsmakt på en eller flera klassers förtryck av andra klasser. Statens funktion är att garantera den härskande klassens herravälde. Begreppet diktatur betydde på Marx tid i en ungefärlig betydelse just "herravälde". Kapitalismen ses alltså som en bourgeoisiens (borgarklassens) diktatur, där statens funktion är att garantera dess makt med lagar med mera, där det statliga våldsmonopolet är den yttersta garanten.

Översatt till kapitalistiska förhållanden betyder det att proletariatet (arbetarklassen) måste förstöra den borgerliga staten och bygga upp en ny stat som styrs av arbetarna. Produktionsmedlen måste tas över av arbetarklassen och arbetarstaten inrättas för att skapa och upprätthålla arbetarklassens herravälde över minoriteten, alltså den del av borgarklassen som finns kvar under socialismen. Därefter måste produktionsförhållandena i en medveten strävan förändras för att klasserna ska upphöra att existera. I takt med att klasserna vittrar bort kommer också staten att dö bort i takt med att dess funktioner övertas och utövas direkt av folket (till exempel byggnämnder) eller helt enkelt blir onödiga (till exempel arbetsdomstolen). När det inte längre finns några klasser finns inte heller staten kvar. Detta stadium kallar marxister för kommunism.

I Engels förord till en nyutgivning av “Inbördeskriget i Frankrike” från 1891 - ett förord han avslutar med orden “Den tyske kälkborgaren har ånyo råkat i en hälsosam skräck vid ordet: proletariatets diktatur. Nåväl, mina herrar, vill ni veta hur denna diktatur ser ut? Betrakta Pariskommunen. Den var proletariatets diktatur.” (Se t ex Pariskommunen, Stockholm 1978, s. 21.)

Den leninistiska tolkningen, utformad främst av Lenin, skiljer sig en del från den protomarxistiska. Här menar man att proletariatets diktatur (i Ryssland) ska utövas av arbetarna och böndernas råd (sovjeter). Omtolkningen anses av icke-leninisterna främst vara betingad av att revolutionen i Ryssland enligt den marxistiska "tidtabellen" kom för tidigt, det vill säga innan Ryssland hade industrialiserats, och kapitalismen enligt den marxistiska teorin nått sin högsta fas.

Lenin redogör i ett tal på Kominterns 1:a kongress 1919 för skillnaden mellan proletariatets diktatur och andra klassers. Citat från Valda verk i tio band, band 8, Progress, Moskva 1989:

Proletariatets diktatur liknar andra klassers diktatur genom att den, liksom varje diktatur, framkallats av nödvändigheten att med våld undertrycka motståndet från den klass som håller på att förlora sitt politiska herravälde. Den grundläggande skillnaden mellan proletariatets diktatur och andra klassers diktatur - godsägarnas under medeltiden, bourgeoisins i alla civiliserade kapitalistiska länder - består i att godsägarnas och bourgeoisins diktatur var ett undertryckande med våld av motståndet från befolkningens överväldigande majoritet, nämligen de arbetande. Proletariatets diktatur är däremot ett undertryckande med våld av utsugarnas motstånd, det vill säga motståndet från befolkningens obetydliga minoritet, godsägarna och kapitalisterna.

Lenin karaktäriserade den proletära diktaturen som en borgerlig stat utan bourgeoisie[1] och var enligt honom ett samhällsstadium som mer liknar en generalstrejk än socialismen eftersom erövringen av statsmakten i ett land av Lenin sågs som endast en delseger i världsrevolutionen. Det samhällssystem som byggdes upp i Sovjetunionen sågs av trotskister som mer ett bålverk för kontrarevolutionen snarare än ett led i en socialistisk samhällsomvandling.

Proletariatets diktatur är en särskild form av klassförbund mellan proletariatet, det arbetande folkets avantgarde, och de talrika icke-proletära skikten av det arbetande folket (småbourgeoisin, småföretagarna, bönderna, de intellektuella osv.) eller majoriteten av dessa skikt, ett förbund mot kapitalet, att fullständigt undertrycka bourgeoisins motstånd liksom dess försök att återupprätta sitt välde, ett förbund i syfte att slutgiltigt upprätta och konsolidera socialismen. Det är ett särskilt sorts förbund, som tar form i en speciell situation, nämligen under ett häftigt inbördeskrig, det är ett förbund mellan fasta anhängare av socialismen och deras vacklande förbundna, ibland "neutrala" (i vilket fall förbundet istället för ett kampförbund blir en överenskommelse om neutralitet); ett förbund mellan ekonomiskt, politiskt, socialt och andligt olika klasser.
— Vladimir Lenin, Collected Works vol 29, s 381
Det revolutionära proletariatets diktatur är styre vunnen och bevarad genom proletariatets bruk av våld mot bourgeoisien, ett styre som är oinskränkt av lagar. De exploaterades stat måste fundamentalt skilja sig från en sådan stat; den måste vara en demokrati för de exploaterade, och ett sätt att slå ned exploatörerna; och nedslagandet av en klass innebär ojämlikhet för denna klass, dess exkluderande från "demokratin". Proletariatet kan inte uppnå segern utan att bryta bourgeoisiens motstånd, utan att med våld slå ned dess motståndare, och där "motstånd slås ner", där finns ingen "frihet", där finns, naturligtvis ingen demokrati. Och om ni exploatörer försöker erbjuda motstånd till vår proletära revolution ska vi hänsynslöst slå ner det; vi ska ta ifrån er alla rättigheter; mer än så, vi ska förvägra er bröd, för i vår proletära republik kommer exploatörerna inte att ha några rättigheter, de skall förmenas eld och vatten, för vi är uppriktiga socialister och inte socialister av Scheidemanns och Kautskys sort.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vladimir Iljitj Lenin, Valda verk i tre band: andra bandet, 1979, Progress Moskva/Fram Göteborg, Moskva, sid. 29

Tre nättips: Om Pariskommunen på marxists.org http://www.marxists.org/history/france/paris-commune/index.htm Digitaliserat material om Pariskommunen, vid Charles Deering McCormick of Special Collections in the Deering Library at Northwestern University http://www.library.northwestern.edu/spec/siege/ Om några av kvinnorna i Pariskommunen http://www.antjeschrupp.de/sozialistinnen.htm