Proto-värld

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Proto-värld kallas den hypotetiska gemensamma förfadern till alla språk som talas i världen idag. Detta språk kan ha talats för kanske 50 000 till 200 000 år sedan, innan Homo sapiens spred sig över jorden och de olika språkfamiljer som talas idag efterhand utvecklades. De flesta[1][2], men inte alla[3], historiska lingvister ser det som ett helt omöjligt och orimligt företag att försöka rekonstruera något som ligger så långt tillbaka i historien. Om språket faktiskt har funnits, om språket går att belägga, och om språket går att rekonstruera, är tre separata frågeställningar.

Proto-värld behöver inte vara det första språk som någonsin talades. Människans förfäder har sannolikt haft någon form av språk under betydligt längre tid[4].

Att språk har uppstått en gång i tiden följer av att människan härstammar från apliknande förfäder utan språk[4]. Existensen av proto-värld kopplas ofta samman med monogenesteorin, att det mänskliga språket skulle ha uppstått vid ett enda tillfälle på en enda plats. Detta är dock inte nödvändigt. Språkets monogenes är brett accepterad bland lingvister[5], och ur monogenes följer existensen av proto-värld, men även om språkets yttersta ursprung är polygenetiskt kan alla nu levande språk ändå ha en enda gemensam förfader, proto-värld, förutsatt att alla ursprungliga språkstammar utom en har dött ut[6].


Rekonstruktion av proto-värld[redigera | redigera wikitext]

Vissa försök har gjorts att identifiera ord som är gemensamma i många av världens språkfamiljer, och som därför skulle kunna härröra från proto-värld. På senare år har bland andra forskaren Merritt Ruhlen arbetat med problemet. Nedan följer några av hans rekonstruktioner[3][7] (Symbolen V står för godtycklig vokal.):

Språk Vem? Vad? Två Vatten Ett/Finger Arm-1 Arm-2 Böja/Knä Hår Vagina/Vulva Lukta/Näsa
Khoisanspråk !kū ma /kam k´´a //kɔnu //kū ≠hā //gom /´u !kwai ĉ'u
Nilo-sahariska språk na de ball nki tok kani boko kutu sum buti ĉona
Niger-Kongospråk nani ni bala engi dike kono boko boŋgo butu
Afroasiatiska språk k(w) ma bwVr ak’wa tak ganA bunqe somm put suna
Sydkaukasiska språk min ma yor rts/q'a ert t'ot' qe muql toma put´ sun
Dravidiska språk yāv irantu nīru birelu kaŋ kay menda pūta počču ĉuntu
Eurasiatiska språk kwi mi pālā akwa tik konV bhāghu(s) bük(ä) punče p'ut'V snā
Dene-Kaukasiska språk kwi ma gnyis ʔoχwa tok kan boq pjut tshām put´i suŋ
Austriska språk o-ko-e m-anu ʔ(m)bar namaw ntoʔ xeen baγa buku śyām betik ijun
Indo-pacifiska språk mina boula okho dik akan ben buku utu sinna
Australiska språk ŋaani minha bula gugu kuman mala pajing buŋku puda mura
Amerindiska språk kune mana p'āl akwā dik'i kano boko buka summe butie ĉuna)


Några av de indoeuropeiska ord som postuleras komma från ord i den här tabellen är qui (latin), who (engelska), aqua (latin), digit (engelska), båge, böja (svenska), och fitta (svenska).

Utifrån de här överensstämmelserna mellan språkfamiljer har Merritt Ruhlen[8] rekonstruerat tänkta ord i proto-värld-språket:

  • Ku = Vem?
  • Ma = Vad?
  • Pal = Två
  • Akwa = Vatten
  • Kw = Dricka
  • Kway = Våt
  • Tik = Finger, Tå, Ett
  • KanV = Arm
  • Bungn = Knä, böja
  • Sum = Hår
  • PutV = Vulva, Vagina
  • Cuna = Näsa, lukta

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Rent statistiskt, om man jämför tillräckligt många ord mellan tillräckligt många språk, går det alltid att finna ett antal ord som av en ren slump är likaljudande och likabetydande i två språk, utan att detta beror på, eller bevisar, släktskap mellan språken. Rena tillfälligheter, eller lån, kan ligga bakom likheter. Det har inte visats att den föreslagna proto-världordlistan består av mer än sådana sammanträffanden.

Det är inte en självklarhet att det måste ha funnits ett enda ursprung till världens talade språk. Men, bortsett från konstgjorda språk finns det inga talade språk som utvecklats oberoende av andra. Bland teckenspråk finns dock flera som utvecklats självständigt, bland annat sju bara i Tanzania. Åtminstone ett, nicaraguanskt teckenspråk, utvecklades av döva barn som inte hade något annat språk[9]. Detta var inte en helt spontan språkutveckling eftersom deras familjer och lärare gjort försök att kommunicera med barnen och de därför var tränade i kommunikation.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tomasello, Michael (2003) The New Psychology of Language: Cognitive and Functional Approaches to Language Structure Lawrence Erlbaum
  2. ^ Hock, Hans Henrich & Joseph, Brian D. (1996). Language History, Language Change, and Language Relationship: An Introduction to Historical and Comparative Linguistics. Berlin: Mouton de Gruyter.
  3. ^ [a b] Merritt Ruhlen, 1996 The Origin of Language: Tracing the Evolution of the Mother Tongue New York: John Wiley & Sons, ISBN 0-471-58426-6
  4. ^ [a b] Johansson, Sverker (2005) Origins of language - constraints on hypotheses Amsterdam:Benjamins
  5. ^ Wang, W S Y & Minett, J W (2005) The invasion of language: emergence, change and death Trends in Ecology and Evolution 20:263-269
  6. ^ Coupé, C & Hombert, J M (2005) Polygenesis of linguistic strategies: a scenario for the emergence of language, i Minett & Wang Language acquisition, change and emergence: essays in evolutionary linguistics City Univ Hong Kong Press [1]
  7. ^ Bengtson & Ruhlen (1994) Global Etymologies i On the Origin of Languages: Studies in Linguistic Taxonomy. Stanford: Stanford University Press.
  8. ^ John D. Bengtson and Merritt Ruhlen (1994) 'Global Etymologies' i On the Origin of Languages: Studies in Linguistic Taxonomy by Merritt Ruhlen. Stanford, CA: Stanford University Press, 1994. [2]
  9. ^ http://www.columbia.edu/~as1038/pdf/Senghas1995a.pdf

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hock, Hans Henrich & Joseph, Brian D. (1996). Language History, Language Change, and Language Relationship: An Introduction to Historical and Comparative Linguistics. Berlin: Mouton de Gruyter. Chapter 17.
  • Ruhlen, Merritt (1994) The Origin of Language: Tracing the Evolution of the Mother Tongue

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]



Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia