Prusiska

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Prusiska
Prūsiskān
Region Ostpreussen
Antal talare utdött
Klassificering Indoeuropeiska språk

Baltoslaviska

Baltiska
Västbaltiska
• Prusiska
Språkkoder
SIL prg

Prusiska (även kallat preussiska, fornpreussiska och ostpreussiska) är ett utdött baltiskt språk på den baltoslaviska språkgrenen av de indoeuropeiska språken.

[redigera] Historia

Prusiska talades av de pruserna och vars område ännu på 1200-talet utgjordes av kustlandet mellan Weichsels och Memels nedersta lopp. Prusiska var ett språk som tillhörde den västbaltiska språkgrenen och som idag har rekonstruerats.

Korsriddarna av Tyska orden arbetade för språkets undertryckande, och redan på 1500-talet var det inskränkt till det lilla Samland (landet mellan Pregel och Kurisches haff). Ordens siste högmästare, sedermera hertig Albrekt av Preussen, sökte använda det till spridning av den evangeliska läran, och honom har man att tacka för de ännu i behåll varande katekeserna av 1545 och 1561. Sannolikt utdog språket i slutet av 1600-talet, emedan 1679 blott några få bönder i Samland kunde tala prusiska.

Fornpreussiskan bildar tillsammans med litauiskan och lettiskan den lettiska eller baltiska grenen av den baltisk-slaviska språkfamiljen. Men under det litauiskan och lettiskan står särdeles nära varandra, skiljer sig prusiskan därifrån i en rad punkter, som förlänar den en särställning.

Språkresterna är torftiga nog och utgörs av det så kallade ”Elbinger deutschpreussische vokabulär”, Simon Grunaus preussiska vokabulär samt tre stycken katekesupplagor. Ortografin är tämligen onöjaktig, men medger dock enligt senare undersökningar viktiga slutsatser om vokalernas kvantitet.

[redigera] Språkexempel

Enstaka ord ur det återskapade ”Prūsiskan”:

  • Hej: Kaīls
  • Hur mår du?: Kaīgi tebbei ēit?
  • Pratar du prusiska?: Tū bilāi prūsiskai?
  • Jag kommer ifrån Preussen: Asma iz Prūsan.
  • Ja: jā.,
  • Nej: ni,
  • Jag pratar inte engelska: As ni bilāi ēngleskai,
  • Hejdå: Ērdiw


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg
Skapa en bok