Grå jako

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Psittacus)
Hoppa till: navigering, sök
Grå jako
Status i världen: Sårbar[1]
Grå jako P. e. erithacus
Grå jako P. e. erithacus
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Papegojfåglar
Psittaciformes
Familj Papegojor
Psittacidae
Släkte Psittacus
Art Grå jako
P. erithacus
Vetenskapligt namn
§ Psittacus erithacus
Utbredning
Naturligt utbredningsområde.
Naturligt utbredningsområde.
Underarter
  • P. e. erithacus
  • P. e. timneh
Synonymer

Grå jacko

Gråpapegoja
Hitta fler artiklar om fåglar med

Grå jako (Psittacus erithacus), är en afrikansk papegoja som förekommer i två underarter, Psittacus erithacus erithacus och Psittacus erithacus timneh.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

En grå jako i flykten.
En grå jako av underarten P. e. timneh.

Grå jako kan variera i storlek från ca 32-38 cm och väga allt 275 gram till över 650 gram. Jakon har likt alla papegojor fyra tår, två fram och två bak.

I olika delar av Afrika har den olika färger. Den varierar från en ljust, silvergrå fjäderdräkt till relativt mörkt grå fjäderdräkt. Olika mängd av röda eller blåaktiga fjädrar i fjäderdräkten kan också förekomma, likaväl som det förekommer albinovarianter. De främsta skillnaden mellan de båda underarterna är storlek, färg på fjäderdräkten och näbbfärg. P. e. erithacus har en helt mörk näbb och är något större än P. e. timneh som har benfärgad övernäbb. Timneh brukar dessutom vara något mörkare och ha en gråaktig stjärt till skillnad från erithacus röda stjärt.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Dess naturliga utbredningsområde är längs ekvatorn i Centralafrika. Den finns från sydvästra Elfenbenskusten österut mot västra Kenya och söderut till norra Angola, södra Kongo och nordvästra Tanzania; öarna Fernando Po och Principe. Det finns troligen också isolerade populationer i närheten av Kilimanjaro i Tanzania.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Grå jako lever parvis i flockar om flera hundra individer. Flockarna söker föda gemensamt och de är väldigt sociala inom flocken. Starka band knyts mellan flera olika individer i flocken såväl som till individer i flockar i närområdet. Flockar av grå jako blandar sig inte med flockar av andra arter till skillnad från exempelvis amazonpapegojor och vissa andra papegojor som kan ses tillsammans i stora flockar. Jakon är skicklig på att klättra nyttjar ofta detta, hellre än att flyga, för att ta sig till födan. En grå jako i fångenskapblir ofta 30-40 år, men kan bli 60-70 år eller ännu äldre.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Papegojor i det vilda lever av en mycket varierad föda. Utöver fröer av olika slag äter den också nötter, fruktkärnor och fruktkött, olika spannmål, gräs, blommor och bär. De äter även rötter, färska skott, bark och gröna delar av olika örter, buskar och träd. En favoritföda i det vilda är palmfruktens kött.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Honan lägger två till fyra ägg. Under ruvningsperioden hämtar hanen mat till henne. När ungarna är kläckta tar båda föräldrar hand om dem. Efter kläckningen stannar ungarna upp till tre månader i boet.

Som burfågel[redigera | redigera wikitext]

La Femme au perroquet av Edouard Manet

Den är populär som burfågel, framför allt därför att den anses mycket intelligent och har lätt för att lära sig att härma mänskligt tal. Grå jako anses vara den papegojart som är bäst på att lära sig härma ljud. Det sägs även att på grund av dess intelligens så är det även en väldigt krävande fågel då den behöver mer stimulans än andra som exempelvis kakaduor som anses vara mer keliga fåglar. En konsekvens av detta är att jakon oftare än andra fåglar börjar plocka sig och kan i värsta fall behöva avlivas på grund av detta.

Papegojor är inte anpassade till ett liv i fångenskap på samma sätt som till exempel hundar. Dessa har domesticerats under flera århundraden, medan papegojor bara befinner sig några årtionden från sina vilda förfäder och måste anses som ett vilt djur.

Det finns en vanlig myt om att jakon är en typisk enmansfågel då den knyter sig till sin favoritägare och till och med kan uppvisa aggressivitet mot andra personer. Detta är en sanning med modifikation då det egentligen är ett tecken på dålig socialisering.

I Amerika är det förbjudet att importera jakon då den finns med på CITES-listan som en utrotningshotad art. Till Europa finns inget sådant importförbud ännu. Att importera vilda fåglar som sällskapsfågel är onödigt då det finns så pass många uppfödare av tama fåglar i Europa.

Kända jakos[redigera | redigera wikitext]

En känd grå jako är Einstein som uppträtt med sin tränare i bland annat Jay Leno Show och på Animal Planet

En annan känd Jako är Alex som Dr. Irene Pepperberg har jobbat med i flera decennier för att lära sig om kognitivt lärande hos djur. Alex har överraskat de flesta med sina kunskaper och sin inlärningsförmåga. Han kan skilja på färg, form, antal samt material och han klarar av komplicerade instruktioner och datorspel för barn. Alex dog oväntat den 6 september 2007.

N'kisi är en jako med ett exceptionellt ordförråd på över tusen ord.

I dokumentärfilmen "Plötsligt i Vinslöv" har en av huvudkaraktärerna, Holger Nilsson, en grå jako vid namn Jacko Jackonelli.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2013 Psittacus erithacus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 2014-01-23.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]