Psykisk misshandel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Att genom hot och skrämsel få en person att känna sig hjälplös, kan vara psykisk misshandel.

Psykisk misshandel är misshandel som riktar sig mot den andres självkänsla, eller som handlar om att beröva en människa en känsla av trygghet, socialt sammanhang, integritet eller andra mänskliga rättigheter. Till skillnad från fysisk misshandel är den psykiska ofta verbal till sin karaktär, men mer subtila former av icke-verbal psykisk misshandel finns också. Denna form av missförhållande i relationer kan orsaka ångest, nedsatt självförtroende, depression och post-traumatiskt stressyndrom.

Psykisk misshandel kan yttra sig i försök att isolera personen, så att personen därmed blir ensam och som följd av detta socialt utsatt. Misshandel mot självkänslan kan yttra sig i obefogad kritik och klagomål, förlöjliganden, osynliggörande, och andra härskartekniker. Att visa tecken på aggressivitet, som att slå sönder saker, kan också räknas som psykisk misshandel, om det i detta finns ett outtalat hot. Som psykisk misshandel räknas vidare förföljelser, stalkning, och att gå bakom ryggen på personen för att sprida förtroenden, ljuga om personen, eller på annat sätt omöjliggöra sociala relationer, skapa otrygghet, ingjuta hjälplöshet och därmed skapa jagsvaghet. Hot som riktas mot närstående är också psykisk misshandel.

Den psykiska misshandeln kan definieras som en maktobalans som den starkare parten utnyttjar eller försöker skaffa sig. För att definieras som misshandel måste det också finnas ett uppsåt att skada eller trycka ner personen.

Psykisk, liksom fysisk, misshandel är straffbart,[1] om det ger medicinsk effekt.[2] Jämför även hotbrott, olaga förföljelse och ofredande.

Conflict Tactics Scale[redigera | redigera wikitext]

Det finns fortfarande dålig vetenskaplig konsensus om vad som skall räknas till psykologisk misshandel, men en av de mest utbredda definitionerna är den som ingår i en:Conflict Tactics Scale, en manual som används i sociologiska studier för att kartlägga våld i partnerrelationer. Denna manual kategoriserar tjugo typer av psykologiskt aggressiva beteenden i tre stora kategorier:

  • Verbal aggression (Exempel: ens partner säger nedsättande, kränkande eller förringande saker för att göra en upprörd)
  • Dominant behaviours (Exempel; man hindras från att träffa vänner, familj eller andra personer av ens partner)
  • Jealous behaviors (Exempel: ens partner anklagar en för att vara intresserad av andra).

Denna definition är dock begränsande i vidare studier av psykologisk misshandel eftersom den är väldigt centrerad kring parrelationer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Se Brottsbalken 3 kap 5§ samt kommentarer på lagen.nu.
  2. ^ Se http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Interpellationer/kvinnomisshandel_GN101/