Psykolog

Från Wikipedia
Psykologen David Lewis gör en EEG-mätning på en respondents reaktioner på TV-reklam. Bilden är från tidigt 1980-tal.

En psykolog kan vara en person som ägnar sig åt psykologi inom en rad områden i arbetslivet. Psykologi är kunskapen om människans beteende och psykiska funktioner Psykologer arbetar inom hälso- och sjukvården, skolan, arbetslivet och många andra områden.

Legitimerad psykolog

Arbete som psykolog inom hälso- och sjukvården förutsätter legitimation som psykolog.. Yrkestiteln psykolog är där skyddad, och det juridiska ordet ”legitimerad” får där användas framför titeln.[1] Legitimering innebär att samhället garanterar att personen genomgått en godkänd utbildning, har annan adekvat utbildning eller erfarenhet samt praktisk träning. En person utan den myndighetens godkännande får inte kalla sig psykolog inom hälso- och sjukvårdens områden. Inte heller får ordet där användas som morfem i nybildade ord utan denna legitimation. Övriga psykologers verksamhet, eller sammansättningar med ordet psykolog, är utanför detta område oreglerade.[2]

Specialistpsykolog

Sedan 1992 driver Sveriges psykologförbund en treårig specialistutbildning för psykologer. Specialistbehörighet går att få inom områdena klinisk psykologi, pedagogisk psykologi samt arbets- och organisationspsykologi. Psykologer som fullgör specialistutbildning har under tjänstgöring titeln ST-psykolog.

Legitimerad psykolog versus psykiater

En legitimerad psykolog skall inte förväxlas med psykiater, vilken är titeln för läkare med specialistkompetens i ämnet psykiatri. Den legitimerade psykologens kompetens spänner över olika kunskapsfält, både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga. Psykologiska utredningar och behandlingar är något som särskiljer dennes arbetsuppgifter från psykiaterns , där den senares fokus oftast enbart ligger på medicinska aspekter på människans psyke. Alltså på psykets patologi. Både legitimerade psykologer och psykiatriker kan med vidareutbildning bli legitimerade psykoterapeuter och arbeta med psykoterapi. Både för legitimerade psykologer och psykiatriker är författande av utlåtanden och intyg viktiga arbetsuppgifter.

Psykologutbildningen i Sverige

Utbildningen i Sverige är en generalistutbildning, vilket betyder att psykologen har en bred kompetens inom många områden. Den leder till en akademisk yrkesexamen, psykologexamen (Master of science in psychology). Dessa områden inkluderar utvecklingspsykologi, kognitiv och biologisk psykologi, socialpsykologi och sociologi, vetenskapsteori och forskningsmetoder, grupp- och organisationspsykologi, personlighetspsykologi, psykopatologi samt psykoterapi.

Psykologutbildning i Sverige är en femårig utbildning som erbjuds vid flera högskolor och universitet i landet. Det erbjuds i dagsläget vid tio svenska universitet; Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Karolinska institutet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet.

Utöver psykologprogrammets fem år tillkommer ett yrkesverksamt år som kallas praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP). Under detta år får den blivande psykologen kallas PTP-psykolog och måste arbeta under handledning av legitimerad psykolog. Från sjunde studieterminen finns också möjligheten att frivilligt arbeta som psykologassistent under handledning. Före 1971 fanns inget femårigt psykologprogram. Istället krävdes en treårig kandidatexamen i fastställd ämneskombination som efter 6 till 12 månaders praktik gav titeln biträdande psykolog och rätt att arbeta under ledning av självständig psykolog. Efter det kunde 4 års studier i psykologi eller pedagogik leda till en licentiatexamen enligt 1953 års studieordning och ge rätten till titeln självständig psykolog. För att kunna arbeta som psykolog krävdes då, precis som idag, ett års praktisk tjänstgöring efter licentiatexamen. Något som skiljde tidigare program från nuvarande var dessutom det faktum att utbildningarna var övervägandet teoretiska.

Den kliniska psykologins vetenskapliga grund

Den akademiska psykologin baseras på olika teorier och modeller som prövas och korrigeras genom grundforskning inom olika psykologiska ämnesområden: utvecklingspsykologi, socialpsykologi, emotionspsykologi etc. En ökande del av den kliniska (patientrelaterade) psykologin vilar också på en vetenskaplig bas.Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är den statliga myndighet som sammanställer och utvärderar forskning av både medicinsk och psykologisk behandling. Legitimerade psykologer arbetar självständigt eller i team med andra yrkesgrupper som läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter m fl.

Kända pionjärer inom psykologin


Ytterst få av dessa hade en grundskolning som psykolog - flera av pionjärerna inom den vetenskapliga psykologins område gjorde sina arbeten innan psykologin etablerades som akademisk disciplin (vilket är grunden för att kunna ta examen med psykologi som huvudämne). Sigmund Freud till exempel var inte psykolog utan neurolog, alltså läkare. Han skapade psykoanalysen som under lång tid har haft ett stort inflytande på västerländsk kultur. Alfred Kinsey var biolog, men har haft stor betydelse för psykologisk kunskap inom det sexuella området.

Se även

Noter