Psykomotorisk hämning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Psykomotorisk hämning
Klassifikation och externa resurser
ICD-9 308.2
MeSH engelsk

Psykomotorisk hämning är ett beteendesymtom som ofta förekommer vid affektiva störningar och psykoser, som innebär att den drabbades motoriska och mentala funktioner blir långsammare. Detta kan yttra sig i långsammare rörelser, nedsatt reaktionsförmåga, långsammare tal eller att känslomässiga reaktioner sker med en fördröjning. Det kan också ta sig uttryck i att handlingar som normalt sker automatiskt blir svåra att företa sig eller klara av, som att klä på sig, ta sig ur sängen, borsta tänderna eller svara i telefon.

Psykomotorisk hämning, liksom psykomotorisk agitation, förekommer vid katatona tillstånd. Det kan förvärras till mutism, stupor och apati.

Se även[redigera | redigera wikitext]