Pukebergs glasbruk
Pukebergs glasbruk var ett av de större glasbruken i den småländska glasbruksregionen glasriket.[1] På 1960-talet var Pukeberg det tredje äldsta fortfarande verksamma glasbruket efter Kosta glasbruk och Boda glasbruk.[2] Numera tjänar glasbruksmiljön i Pukeberg som mötesplats där flertal verksamheter inom konst, konsthantverk och design är belägna. Bruket är beläget i Nybro i Kalmar län.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Pukebergs glasbruk grundades år 1871 av glasblåsarmästarna Conrad Wilhelm Nyström och två kompanjoner som var vid glasbruket i Kosta.[3] De knöt kontakter med lantbrukaren Jonas Bergstrand, Madesjö socken, som ägde den mark vid Pukeberg där glasbruket anlades.
Med tiden blev Nyström enda ägare till glasbruket. Efter att han var tvungen att begära glasbruket i konkurs år 1894, då bruket hade cirka 450 anställda, köptes det av Arvid Böhlmark och blev fyra år senare en del av Aktiebolaget Arvid Böhlmarks Lampfabrik i Stockholm. Böhlmarks hade länge varit brukets största kund.
En omfattande brand år 1895 ödelade i stort sett hela bruksområdet utom disponentbostaden[4] varefter en ny hytta med modern utrustning byggdes upp. Denna gång av tegel istället för trä för att minska risken för nya bränder. Verksamheten expanderade kraftigt de följande åren i takt med ökande efterfrågan på glas till belysningsarmatur. Verksamhetens export ökade under perioden 1905–1930 då ingenjör Erik Löthner var chef för bruket och Klas Österlund var vd för Böhlmarks. År 1913 byggdes produktionsanläggningen ut med ännu en hytta. Beslutet togs delvis med anledning av att bruket fick en stororder på dricksglas från välrenommerade firman Mortimer i London.
Pukebergs tidigaste produktion utgjordes främst av butelj- och hushållsglas. Snart upptogs produktion av glas till belysningsarmatur, lampkupor och oljehus för fotogenlampor, där Böhlmarks hade stor avsättning. Tidigt producerade bruket också pressglas (tallrikar, assietter, skålar, dricksglas, vinglas, socker- och gräddskålar, karotter och ljusstakar).
Idag är glasbrukskomplexet främst ett industriminne. Här drivs också en viss småskalig produktion.[5]
Puke är ett annat ord för liten djävul och enligt sägnen kommer platsens namn av att det bodde en sådan i berget intill. Men ingen vet riktigt var.
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
-
Glasbruket -
Bruksgatan -
I Klockmagasinet finns Riksglasskolan -
Gamla sliperiet inrymmer bland annat Linnéuniversitetet -
I byggnaden verkar Nybro konstförening -
Pukebergs daghem -
Kollektion från Pukeberg
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Erik Andrén, AB Arvid Böhlmark 1872-1937.
- Folke Pettersson, Madesjö sockens historia, band 2.
- Mats Wahlberg, Svenskt ortnamnslexikon 2003.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Krantz, Olle (2015). Den småländska glasregionens uppgång och fall. Gidlunds förlag. sid. 46–47, 79, 86–87. ISBN 9789178449316. Läst 13 november 2022
- ^ Vanni (10 oktober 1961). ”Kökets lampkupa blåses automatiskt”. Dagens Nyheter. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-10-10/11166-275/14. Läst 2 november 2022.
- ^ ”Kulturhistorisk guide: Pukebergs glasbruk”. Länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg. https://bergdala-glastekniska-museum.se/nedladdning/lansstyrelsernas/glasbruk-Pukeberg.pdf. Läst 2 november 2022.
- ^ ”Brunnet glasbruk”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 juni 1895. https://arkivet.dn.se/tidning/1895-06-05/9253A/3. Läst 2 november 2022.
- ^ ”Pukebergs glasbruk”. https://glasriket.se/resa/pukebergs-glasbruk/. Läst 2 november 2022.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Pukebergs glasbruk.- Pukebergs glasbruks webbplats
