Puktörneblåvinge

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Puktörneblåvinge
Butterfly Luc Viatour.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Fjärilar
Lepidoptera
Underordning Glossata
(orankad) Dagfjärilar
Rhopalocera
Överfamilj Äkta dagfjärilar
Papilionoidea
Familj Juvelvingar
Lycaenidae
Underfamilj Äkta juvelvingar
Lycaeninae
Tribus Blåvingar
Polyommatini
Släkte Polyommatus
Art Puktörneblåvinge
P. icarus
Vetenskapligt namn
§ Polyommatus icarus
Auktor Rottemburg, 1775
Underarter
  • P. i. icarus
  • P. i. septentrionalis Fuchs, 1900
  • P. i. jotunensis Henriksen & Kreutzer, 1982
Polyommatus.icarus.female.3449.jpg
Hitta fler artiklar om djur med

Puktörneblåvinge (Polyommatus icarus) är en fjäril i familjen juvelvingar. Arten förekommer över hela Europa ända till Centralasien.

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Puktörneblåvingen lever på de flesta öppna platser, där solljuset når ned till grästäckt jord, till exempel vägrenar, hedar, ängar, betesmarker och skogsgläntor. Men den trivs inte så bra på våt mark. Ett ytterligare krav på miljön är att larvens värdväxt finns tillgänglig, oftast käringtand men också andra ärtväxter, som rödklöver och, som namnet antyder, puktörnen (Ononis). I södra Sverige syns de första puktörneblåvingarna för året i maj och med lite tur kan man stöta på en så sent som i september.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Hannarna är lysande blå på ovansidan, medan honorna finns i många variationer från mörkt chokladbrun med orange fläckar, till ljust blå, som hannen. Fjärilens vingspann är 22-33 mm, utan någon större storleksskillnad mellan könen.

Livscykel[redigera | redigera wikitext]

Den långa flygtiden beror delvis på att denna fjäril har upp till tre generationer på en sommar. En vecka efter att ägget lagts kläcks larven ut. Larven förpuppas efter ytterligare ungefär 4 veckor och den vuxna fjärilen (imagon) kommer ut ur puppan 10-20 dagar senare. Larverna i den sista generationen för året övervintrar tätt intill markytan nära värdväxten.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Puktörneblåvingen indelas i underarter där P. i. septentrionalis förekommer norr om polcirkeln och P. i. jotunensis i fjälltrakterna i södra Norge.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae-Nymphalidae. 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-51-7