Pungräv

Pungräv Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Fåframtandade pungdjur Diprotodontia
Familj	Klätterpungdjur Phalangeridae
Släkte	Pungrävar Trichosurus
Art	Pungräv T. vulpecula
Vetenskapligt namn
§ Trichosurus vulpecula
Auktor	Kerr, 1792
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Pungräv (Trichosurus vulpecula) eller rävkusu är ett pungdjur från Australien. Det är ett nattaktivt djur som kan påträffas både i trädbevuxna förorter och i öppna skogar.

Utbredning

Djurets ursprungliga utbredningsområde sträcker sig över södra och östra Australien. Pungräven tillhör ett fåtal pungdjur som klarar sig bra i landskap som förändras av människor. Liksom tvättbjörnar i Nordamerika betraktas de ibland som plåga. Arten blev införd på Nya Zeeland och räknas där som skadedjur som dödar många individer av den inhemska fågelfaunan, till exempel kivier som saknar flygförmåga.

Vissa individer infördes även i Nordamerika och enligt obekräftade berättelser i Europa. Dessa populationer blev snart utrotad de ursprungliga rovdjuren.

Storlek

Kroppslängden varierar mellan 35-55 cm och svanslängden mellan 25-40 cm. Vikten hos honor är 1,5 till 3,5 kg och hanar 2,0 till 4,5 kg.

Fortplantning

Parningstiden är mellan mars och maj månad. Dräktighetstiden är bara 17 till 18 dagar. Rävkusun får bara en unge i taget. Tiden som ungen lever i pungen är 4-5 månader.

Hybrider med Trichosurus caninus är dokumenterade och det antas att pungräven parar sig även med andra släktingar.

Levnadssätt

Den är nattaktiv och ensamlevande. Individerna sover på dagen i självbyggda bon eller i andra gömställen som bon av kanin, skjul eller vinden av större byggnader. pungräven vistas vanligen i träd men förekommer även på marken när träd saknas. Den lever huvudsakligen uppe i träd. Den äter blad, blommor, frukter, insekter, fågelägg och fågelungar. Under natten hörs ofta hannens höga läte när den försvarar sitt revir. Dessutom har de flera andra ljud för kommunikationen.

Pungräv och människor

Varning för gift mot pungrävar i Nya Zeeland

Ibland hölls pungräven som sällskapsdjur trots förbud i vissa regioner.

Djurets päls var omkring 1900 mycket omtyckt, till exempel exporterade Australien 1906 fyra miljoner pälsar. För pälsens skull infördes arten mellan 1858 och 1920 i Nya Zeeland. Där fanns inga naturliga fiender, och populationen uppskattas idag till 70 miljoner individer. Numera pågår projekt för beståndets kontroll eller decimering, vanligen med hjälp av fällor eller gift (bland annat natriumfluoracetat). Populationens minskning går inte lika fort som påtänkt.

Referenser

Tryckta källor

• Faktaboken vår fantastiska värld, fakta om djur och natur.
• Cowan, P. E., et al. (1997). Effects of possum browsing on northern rata, Orongorongo Valley, Wellington, New Zealand. Journal of the Royal Society of New Zealand, 27, 173–179.
• Marsh, K. J., Wallis, I. R., & Foley, W. J. (2003). The effect of inactivating tannins on the intake of Eucalyptus foliage by a specialist Eucalyptus folivore (Pseudocheirus peregrinus) and a generalist herbivore (Trichosurus vulpecula). Australian Journal of Zoology, 51, 41–42.
• Payton, I. J., et al. (1997). Response of selected tree species to culling of introduced Australian brushtail possums Trichosurus vulpecula at Waipoua Forest, Northland, New Zealand. Biological Conservation, 81, 247–255.
• Rogers, G. M., & Leathwick, J. R. (1997). Factors predisposing forests to canopy collapse in the southern Ruahine Range, New Zealand. Biological Conservation, 80, 325–338