Pygménäbbmöss

Från Wikipedia
Pygménäbbmöss
Uppstoppat exemplar av Cryptotis parva
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningÄkta insektsätare
Eulipotyphla
FamiljNäbbmöss
Soricidae
UnderfamiljSoricinae
SläktePygménäbbmöss
Cryptotis
Vetenskapligt namn
§ Cryptotis
AuktorPomel, 1848
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Pygménäbbmöss (Cryptotis) är ett släkte näbbmöss med många arter som lever i Amerika.

Det vetenskapliga släktnamnet är sammansatt av de gammalgrekiska orden kryptos (gömd) och otos (öra).[1]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Som namnet antyder är arterna små. De når en kroppslängd mellan 5 och 10 cm och därtill kommer en 1 till 4 cm lång svans. Vikten ligger endast mellan 4 och 7 gram. Pälsen har på ovansidan en brun- till svartaktig färg och är på buken något ljusare.[2] Öronen är små och nästan helt gömd i pälsen, även ögonen är små.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet sträcker sig från sydöstra Kanada över östra USA och Centralamerika till norra Sydamerika (Colombia, Ecuador, norra Peru, Venezuela). Pygménäbbmöss är på så sätt det enda näbbmussläktet och även det enda släkte av ordningen äkta insektsätare som förekommer i Sydamerika. De flesta arterna lever i Centralamerika. I Kanada och USA finns bara en enda art, Cryptotis parva. Flera arter har ett mycket begränsad utbredningsområde. Cryptotis nelsoni förekommer till exempel bara på sluttningarna av en vulkan i södra Mexiko, mellan 1894 och 2004 iakttogs inga individer av arten.

Som habitat föredras skogar, vissa arter som C. parva lever även på gräsmarker.[2]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Pygménäbbmöss kan vara aktiva på dagen eller på natten. I motsats till andra näbbmöss som vanligen lever ensamma bildar pygménäbbmöss grupper med ett socialt beteende. I alla fall hos arten Cryptotis parva, som även är den bäst utforskade, bygger individerna bon där de lever tillsammans. Som bo används självgrävda eller upphittade underjordiska tunnlar, bergssprickor eller håligheter i träd. Den egentliga kammaren är nästan klotformig och polstras med torra blad eller grässtrån.[2]

Födan utgörs främst av insekter men även av andra ryggradslösa djur samt av små groddjur, ödlor och as.[2]

Fortplantningssättet är bara känt för Cryptotis parva. Honor av denna art är 21 till 22 dagar dräktiga och sedan föds upp till 5 ungar. Efter cirka 20 dagar slutar honan att ge di och efter 30 till 36 dagar är ungdjuren könsmogna.[3]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Det största hotet är habitatförlust och fragmenteringen av levnadsområdet. Åtta arter listas av IUCN som sårbar, starkt hotad eller akut hotad. Ytterligare 7 arter listas med kunskapsbrist.[4]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Antalet arter i släktet är inte helt klarlagd. Äldre taxonomiska avhandlingar skiljer mellan 12 och 18 arter medan nyare verk listar upp till 30 arter. Den följande listan är enligt Wilson & Reeder (2005):[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 4 februari 2011.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Merritt & Matinko (1987). Cryptotis parva. Guide to the Mammals of Pennsylvania. University of Pittsburgh Press. sid. 63 
  2. ^ [a b c d] Nowak, R. M. (1999) sid. 208-209 online
  3. ^ John O. Withaker Jr., Mammalian Species, No. 43, Cryptotis parva, 1974, pp. 1-8 (engelska)
  4. ^ Cryptotis på IUCN:s rödlista, besökt 3 maj 2011.
  5. ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Cryptotis

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]