Qertassis kiosk

Qertassis kiosk, Nya Kalabsha, Egypten.

Qertassis kiosk är en liten romersk kiosk med fyra smäckra papyruskolonner på insidan samt två Hathorkolonner vid dess ingång."[1] Den är ett litet men elegant byggnadsverk som "är ofärdigt och inte har signerats med arkitektens namn, men är troligen samtida med Trajanus kiosk i File."[2] Enligt Günther Roeder, den första akademikern som publicerade forskning om denna byggnad, daterar sig kiosken till den Augustinska eller tidiga Romerska eran.[3] Byggnaden är endast drygt 2 kvadratmeter och består av ett golv orienterat i nord-sydlig riktning, ursprungligen omgiven av fjortion kolonner anslutna till skärmväggar."[4] Av de 14 pelarna, finns 6 kvar idag.[5] Pelarna eller kolonnerna var gjorda av brun sandsten; själva byggnaden var "eventuellt förbunden med ett litet tempel på Nilens östra sida och som ännu fanns 1813."[6]

Denna charmerande kiosk har flyttats till Nya Kalabsha i södra Egypten, men "utgjorde en gång i tiden ingången till stenbrottet" i Qertassi.[7] Dess kapitäler "är dekorerade med Hathorhuvuden, till gudinnans ära som var stenbrottsarbetarnas skyddsgudinna.[7] Då Hathor ofta associerades med Isis, såsom i File, har det föreslagits att "denna kiosk och de små templen Debod och Dendur var stationer på processionsleden där präster bar fram bilden av Isis i Nedre Nubien, som ansågs vara hennes land."[7] På grund av bristen på timmer i den torra regionen Nubien, gjordes kioskens tak av sandstensblock som hölls uppe av arkitraver på långsidorna.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Chicago House Bulletin "The Sitts go to sea: Egypt doesn't end at Aswan" by the University of Chicago, Vol.7 No.2 (April 15, 1996)
  2. ^ Christine Hobson, Exploring the World of the Pharaohs: A complete guide to Ancient Egypt, Thames & Hudson 1993 paperback, s.185
  3. ^ Günther Roeder, Debod bis Bab kalabsche, (Cairo, 1911-12), ss. 146-179
  4. ^ Margaret A. Murray, Egyptian Temples, Dover Publications, 2002. s. 192
  5. ^ Murray, s. 192-193
  6. ^ Dieter Arnold, Nigel Strudwick, Sabine Gardiner, The Encyclopaedia of Ancient Egyptian Architecture, I.B. Tauris Publishers, 2003. p.192
  7. ^ [a b c] Lorna Oakes, Pyramids, Temples and Tombs of Ancient Egypt: An Illustrated Atlas of the Land of the Pharaohs, Hermes House:Anness Publishing Ltd, 2003. s.209
  8. ^ Dieter Arnold, Temples of the Last Pharaohs, Oxford University Press, 1999. s.240

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]