Québecfranska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Québecfranska
Québécois
Talas i Kanada (Québec, samt angränsande provinser)
Antal talare 6,2 + 0,7 miljoner (2006)
Klassificering indoeuropeiskt

 italiskt
  romanskt
   galloromanskt
    franskt
     kanadensiskt franskt

      québecfranska
Officiell status
Officiellt språk i  Québec
Språkmyndighet Office québécois de la langue française
Språkkoder
SIL fra-que

Québecfranska (franska: français québécois) är en fransk dialekt som talas av majoriteten av befolkningen i den kanadensiska provinsen Québec (82,8% 2001). Québecfranskan utvecklades ur 1600- och 1700-tals-franskan. Den är snarlik den franska som talas i andra delar av Kanada.

I Québec kallas dialekten le français québécois, le franco-québécois eller kort och gott le québécois. Joual, en egentligen något nedsättande benämning på en särskild arbetarklassfranska, kan i vissa sammanhang syfta på québecfranska i allmänhet.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

År 2006 hade omkring 6 900 000 kanadensare franska som förstaspråk, antingen québecfranska eller akadisk franska (franska som talas av den franskspråkiga minoriteten i New Brunswick, Nova Scotia, och Prince Edward Island, det vill säga den forna franska kolonin Akadien). 6,2 miljoner av dessa bodde i provinsen Québec.[1] Detta innebär att québecfranskan representerar 9 % av den frankofona världen (77 miljoner människor) och 20 % av Kanadas befolkning på 32,5 miljoner. Till skillnad från många andra dialekter minskar inte québecfranskan.

Ljudlära[redigera | redigera wikitext]

När t eller d kommer före ett i eller u, skjuts ett [s] eller ett [z] in mellan ljuden. Tu dînes (du äter lunch) uttalas sonika [t͡sy d͡zɪn].

Ett karakteristiskt drag i Québecfranskan är en omfattande diftongering av långa vokaler - även nasala sådana. Ex: faire /fɛːʁ/ [faɛ̯ʁ], sœur /sœːʁ/ [saœ̯ʁ], pâte /pɑːt/ [pɑɔ̯t].

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Québeckiskan har en särskild frågepartikel, -tu [t͡sy]. Det sätts direkt efter verbet för att markera en fråga. Tu le sais-tu? (Vet du det?).[2]

De Québeckiska subjektspronomina uppvisar viss variation och ses i tabellen nedan. Lägg märke till uttalet /a/ av elle i subjektsform. De emfatiska pluralformerna kan jämföras med spanskans och vissa italienska dialekters motsvarande ord; till exempel spanska "vi" nosotros (nos + otros). Pronomenet nous "vi" har helt ersatts av on "man". Likaså har genusdisktinktionen i 3:e person plural försvunnit.

Svenska Subjekt Emfatiskt
jag j(e) moi
du tu /t͡sy/ toi
han il /i/ lui
hon elle /a/ elle
vi on nous autres
ni vous vous autres
de ils /i/ eux autres

Bortfall av /l/ i tredje person förekommer även i Frankrike, men varianterna skiljer sig ändå vid tillägg av ordet est "är":

  • Riksfranska: il "han", il est "han är"; elle "hon", elle est "hon är"
  • Frankrike: i "han", "han är"; elle "hon", "hon är"
  • Québec: i "han", "han är"; a "hon", éé "hon är"
Kontoret i Montréal för språkmyndigheten Office québécois de la langue française.

Ordförråd[redigera | redigera wikitext]

Ett stort antal ord är speciella för québecfranska eller har en annan betydelse i Québec än i riksfranska.[3][4][5] I och med Québecs placering som en "ö i ett engelskspråkigt hav", undviker man ofta medvetet anglicismer som slagit rot i den riksfranskan. Istället för week-end säger man ofta fin de semaine (bokstavligen 'veckoslut'), och magasiner har ersatt faire du shopping. Däremot har man släppt in andra anglicismer från den nordamerikanska engelskan, som présentement (istället för acuellement, 'för närvarande, efter engelskans presently) och sauver de l'argent (istället för épargner, 'spara pengar', efter engelskans save money).[2]

Québecfranska Riksfranska Svenska Not
stationnement parking parkering förfranskat ord
hot cool, tuff, häftig från engelskans "hot"
balayeuse aspirateur dammsugare Balayeuse betyder i Frankrike gatsopare eller sopmaskin.
barrer fermer (à clé) låsa Barrer betydligen bokstavligen regla.
astheure à cette heure, maintenant vid denna tid, nu Exempel: Asteure, qu'est-ce qui va arriver ? Il fait noir de bonne heure asteure.
bas chaussettes strumpor
anyway de toute façon hursomhelst lån från engelskan
pas pire pas mal inte illa
penderie garde-robe garderob bokstavligen 'hängeri'
magasiner faire du shopping handla efter magasin ('affär')

De québeckiska orden för måltider utgör falska vänner med de riksfranska. Riksfranskans petit déjeuner (frukost), déjeuner (lunch) och dîner (middag) motsvaras på québeckiska av déjeuner, dîner och souper. Dessutom äter man ofta måltiderna tidigare i Québec; déjeuner äts runt 12-tiden och souper mellan 17.00 och 19.00.[2]

Québecfranskan har utvecklat ett antal egna svordomar, baserade på religiösa begrepp som criss, câlice, ostie och tabarnac. Detta vittnar om den katolska kyrkans starka historiska betydelse.[2]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 2006 "Census of Canada"..
  2. ^ [a b c d] "Le français parlé au Québec". Ulaval.ca. Läst 29 november 2014. (franska)
  3. ^ "Dictionnaire Québécois". Dictionnaire-quebecois.com. Läst 29 november 2014. (engelska)
  4. ^ "Se comprendre entre francophones". Dufrancaisaufrancais.com. Läst 29 november 2014. (franska)
  5. ^ "Petit lexique québécois". Ulaval.ca. Läst 29 november 2014. (franska)