Quadrivium

Från Wikipedia

Quadrivium (plural: quadrivia[1]) betecknar de ämnen som under Antiken undervisades efter trivium. Begreppet är latin och betyder ”de fyra vägarna” eller ”platsen där fyra vägar möts”. Quadrivium bestod av aritmetik, geometri, musik, och astronomi och var tillsammans med trivium de sju fria konsterna,[1] i motsats till praktiska ämnen som medicin och arkitektur.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Begreppet sägs ha myntats av den romerske filosofen Boëthius eller den romerske statsmannen Cassiodorus på 500-talet.[2][3] Dessförinnan var av allt att döma quadrivium underförstått i de tidiga pythagoriska skrifterna.[4]

Som Proclus skrev:

Pythagoreerna ansåg att all matematik kunde indelas i fyra delar: Den ena halvan gällde kvantitet, den andra storheter och båda halvorna var tvåfaldiga. Kvantiteter kunde ses som egenskapar eller ställas i förhållande till andra kvantiteter. Storheter kunde betraktas i stillhet eller i rörelse. Utifrån detta kunde aritmetiken ses som studiet av kvantiteter, musiken som förhållandet mellan kvantiteterna, geometrin kunde ses som storheter i vila och den sfäriska astronomin som storheter i rörelse.

[5][en 1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Quadrivium, 31 mars 2014.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] WISDOM. http://www.jewishencyclopedia.com/view.jsp?artid=210&letter=W. Läst 15 april 2014 
  2. ^ Ralph McInerny (2010). A History of Western Philosophy Vol. II, del I: The Age of Augustine. http://maritain.nd.edu/jmc/etext/hwp205.htm. Läst 15 april 2014  Arkiverad 25 september 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”quadrivium (education)”. Britannica Online. 2011. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/485943/quadrivium. Läst 15 april 2014. 
  4. ^ Henri-Irénée Marrou (1969). Les Arts Libéraux dans l'Antiquité Classique i verket Arts Libéraux et Philosophie au Moyen Âge. Institut d'Études Médiévales, Paris/Montreal. sid. 6-27 
  5. ^ (på engelska) A commentary on the first book of Euclid's Elements, xii. Princeton University Press, Oxford. 1992. sid. 29-30. ISBN 0-691-02090-6. http://books.google.se/books?id=JZEHj2fEmqAC&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false. Läst 15 april 2014 

Engelska originalcitat[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [T]he Pythagoreans considered all mathematical science to be divided into four parts: one half they marked off as concerned with quantity, the other half with magnitude; and each of these they posited as twofold. A quantity can be considered in regard to its character by itself or in its relation to another quantity, magnitudes as either stationary or in motion. Arithmetic, then, studies quantities as such, music the relations between quantities, geometry magnitude at rest, spherics [astronomy] magnitude inherently moving.

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]