Queerteori

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Queerteori är teorin om kön och könsidentitet inom det större begreppsområdet queerforskning.

Kön kan enligt queerteori delas upp i fyra beståndsdelar: biologiskt kön, könsidentitet (även kallat mentalt kön), socialt kön (även kallat genus) och juridiskt kön. Biologiskt kön är den fysiska könstillhörigheten som en människa har. Detta är antingen kvinna, man eller intersexuell (både kvinna och man). Könsidentitet är det kön (eller icke-kön) som en individ själv upplever sig tillhöra. Det kan vara en binär könsidentitet, vilket innebär att det upplevda könet passar in i ett binärt könssystem; antingen kvinna eller man. Någon som inte upplever sig ha ett binärt kön, har istället en kontrabinär könsidentitet. Socialt kön är den tredje indelningen. Det benämns ofta som genus i vetenskapliga och feministiska sammanhang. En individs sociala kön är det kön som vederbörande tillskrivs av samhället, vilket i västvärlden enbart omfattar kvinna och man. Det sociala könet bestämmer även vilken könsroll som personen i fråga av sin omgivning kommer att förväntas vara konform med. Juridiskt kön avser det kön som en individ tillhör enligt staten. Likt könsidentiteten är det främst kvinna eller man som är tillämpliga juridiska kön i västvärlden. I vissa länder erbjuds faktiskt andra benämningar för juridiskt kön på identitetshandlingar, men dessa är ännu ytterst få.[Litteratur 1]

Ursprung och företrädare[redigera | redigera wikitext]

Queerteorin anses ha sina rötter i amerikansk gayaktivism, fransk poststrukturalism, feministisk forskning och lesbisk feminism. Teorin har använts både i identitetsskapande sammanhang såväl som ett analytiskt redskap inom queerforskningen. Queerteori kan också användas dekonstruerande, som en upplösare av identitetsbegrepp, för att upplösa definitioner satta av andra än dem som de används om.

Teresa de Lauretis, som lanserade begreppet queerteori, övergav det tre år senare, därför att hon ansåg att begreppet övertagits av de etablerade institutioner och grupper, som det skulle positionera sig emot, och därmed förlorat sin funktion.

Inom teorin gör man historiska referenser till personer som Jacques Lacan, Louis Althusser, Hélène Cixous och Jacques Derrida. Den ledande tidiga teoretikern anges ofta som Michel Foucault följd av Judith Butler och Eve Kosofsky Sedgwick. I Sverige kan nämnas teoretiker som Margareta Lindholm, Tiina Rosenberg och Don Kulick.

Uppmärksammande av konstruktioner[redigera | redigera wikitext]

Den institutionaliserade teorin säger att en persons könsidentitet helt eller delvis är en social konstruktion, och att enskilda individer därför inte fullständigt kan beskrivas i sexuell mening med formuleringar som homosexuell eller kvinna. Teorin motsätter sig den påstådda heteronormativiteten; i allmänhet att människan placeras i sexuella fack, och i synnerhet att sociala konstruktioner formuleras och att gruppidentiteter sedan byggs upp där en skarp distinktion görs mellan "vi" och "dem". Queerteorin erbjuder alternativa kategorier av sexuell identifikation, vilka bygger på individuell valfrihet och estetik.

En viktig utgångspunkt för den queerteori som utgår från Judith Butler är betonandet av att allt är socialt konstruerat. Den kritiserar uppdelandet av biologiskt kön och socialt genus, där det sociala genuset blir en följd av det biologiska könet. Istället betonas att uppfattningen av det fysiska alltid beror på den diskurs i vilken samhället talar om verkligheten och så också skapar verkligheten i två kategorier. Senare queerteori har också riktat kritik mot mononormativitet och könsbegärscentrism.

Se även[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Queerfeministisk samhällsteori (2013) av Lucas Hertzman