Rädisa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rädisa
Bunch of raphanus.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Kålordningen
Brassicales
Familj Korsblommiga växter
Brassicaceae
Släkte Rättikor
Raphanus
Art Rädisa
R. sativus
Vetenskapligt namn
§ Raphanus sativus
Auktor L., 1753
Hitta fler artiklar om växter med

Rädisa (Raphanus sativus var. sativus) är en ett- eller tvåårig ört i familjen korsblommiga växter. Bladen sitter i en rosett och är flikigt ovala. Rädisans uppsvällda stamknöl[1] äts som grönsak.

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Det är okänt var rädisan ursprungligen kommer från. Den har länge odlats som kulturväxt i Kina och Japan. Romarna kände till växten vid vår tideräknings början. På 1500-talet kom rädisan till Nordeuropa och den har odlats i Sverige sedan 1600-talet.

Ursprungligen gjordes ingen skillnad mellan rädisa och rättika, ordet rädisa är belagt i hovräkenskaperna första gången 1636.[2] Den blev emellertid inte vanlig som kulturväxt i Sverige förrän på 1800-talet.[3]

Blommande rädisa

Rädisa som grönsak[redigera | redigera wikitext]

Rädisan skördas genom att man drar upp den ur jorden, precis som med morötter. Det är vanligtvis stamknölen som äts, men även blasten kan användas som salladsblad, finhackad eller tillagad. Rädisor är ofta runda och skarpt röda utanpå och vita inuti och äts vanligtvis råa. De varierar i utseende beroende på sort. Det finns avlånga, runda, helt röda, rödvita eller helt vita rädisor. Dessutom finns sorter där man äter fröbaljorna. Rädisor kan ha en ganska stark smak, vilken beror på senapsoljor som framförallt finns i de yttersta lagren. Rädisor skördas tidigt; står de länge blir de träiga. De äts vanligen färska eller hastigt kokta.

Rädisor innehåller näringsämnen som natrium, vitamin C och kostfiber.

Rädisor kan odlas i växthus och finns därför vanligen färska året om i handeln. De saluförs endera i knippen eller i plastpåsar med blasten bortrensad. Rädisor för export odlas bland annat i Nederländerna och i Israel.

Rädisa och rättika[redigera | redigera wikitext]

Rädisa och rättika är olika odlade varieteter av samma art, Raphanus sativus. Den späda rädisan går under artbeteckningen Raphanus sativus var. sativus, medan rättikan är mer storvuxna varieteter, med eller utan svart skal. Varieteter med svart skal (Raphanus sativus var. nigra) har ibland benämnts som vinterrättika eller svart rättika.[4]

De två orden 'rädisa' och 'rättika' har samma etymologiska ursprung, och båda är trädgårdstermer som går tillbaka på latinets radix - "rot". Ordet/växten rädisa har kommit in i svenskan via franskans radis (jämför även engelskans radish), medan ordet/växten rättika har kommit till Sverige via medellågtyskans redik eller fornhögtyskans retih (jämför Rettich i dagens tyska).[5]

På bland annat engelska och franska har man inte separata namn för rädisa och rättika. På engelska benämns ofta Raphanus sativus-varieteterna med stor stamknöl som winter radish. Detta motsvarar tyskans Garten-Rettich.

Rättikor är även det svenska namnet på hela växtsläktet Raphanus.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Rädisa". Den virtuella floran. Läst 17 mars 2014.
  2. ^ Svenska akademiens ordbok
  3. ^ Handbok för köksträdgården, Lena Israelsson, s. 324.
  4. ^ ”"Rättika" på SAOB”. SAOB. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/. Läst 30 september 2014. 
  5. ^ Hellquist, Elof (1922): "rättika". Svensk etymologisk ordbok. Läst 16 februari 2013.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]