Rävsnäs kungsgård
 |
Den här artikeln bör enligt ett förslag flyttas till Räfsnäs kungsgård (2022-07) (Diskussion) Motivering: POMMF Mallen används för flyttningsförslag som behöver diskuteras, se diskussionssidan. Okontroversiella flyttningar kan utföras direkt. I fall då sidflytt kräver administratörshjälp, fråga efter denna på Wikipedia:Begäran om åtgärder. |
| Rävsnäs kungsgård | |
| Herrgård | |
 Rävsnäs kungsgård, maj 2013
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Region | Svealand |
| Kommun | Strängnäs |
| Färdigställande | 1737 (huvudbyggnaden) |
| Byggnadsmaterial | Trä (huvudbyggnaden) |
 Rävsnäs kungsgård enligt Erik Dahlbergh i Suecia antiqua et hodierna
| |
Rävsnäs kungsgård är en herrgård i Toresunds socken, cirka 6 kilometer norr om Mariefred i Strängnäs kommun.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Rävsnäs kungsgård tillhörde länge Sturesläkten (Tre sjöblad), av vars medlemmar riksföreståndaren Sten Sture den äldre i yngre år bodde där. Därefter tillhörde den hans systerson Erik Johansson (Vasa).
Eriks son Gustav Vasa vistades här då han fick budskapet om att såväl hans far som hans svåger Joakim Brahe hade halshuggits vid Stockholms blodbad år 1520. Från Rävsnäs begav han sig då upp till Dalarna för att samla hjälp och stöd för sin frihetskamp mot danskarna.[1]
Senare tillföll godset hertig Karl, innehades av hans gemåler, hans son Karl Filip, drottning Maria Eleonora, Magnus Gabriel De la Gardie, Clas Tott och Karl X Gustav. Hans drottning Hedvig Eleonora lämnade Rävsnäs åt Juliana av Hessen-Eschwege, men gården reducerades av Karl XI och har sedan varit kungsgård, utarrenderad.
Det av Karl IX uppförda stora tvåvåningsstenhuset med en flygel åt östra sidan (avbildat i Suecia-verket) och med ett dominerande läge på en höjd vid sjön fick småningom förfalla och revs 1773. Den väldiga stenhusbyggnaden med över femtio meter långa vinkelben byggdes ut efterhand och synes ha varit ett lustslott i det att försvarsverk saknades. I lantmäteriverket förvaras flera kartor från 1600-talet. Den nuvarande mangårdsbyggnaden av trä byggdes 1737.
Assi Domän sålde 1996 Rävsnäs kungsgård till Claes Dahlbäck.[2]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Räfsnäs i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Lundin, Eliz: Sverige i kartskisser och texter från 1550-talet sid 98. Från Riksarkivets hemsida, läst 2014-10-15
- ^ Pineus, Isaac (20 april 2004). ”Direktörsliv på landet”. affarsvarlden.se. Läst 6 augusti 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Rävsnäs kungsgård.
