Rätoromanska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rätoromanska
rumantsch
Talas i Schweiz Schweiz
Region Graubünden
Antal talare 35 095 (2000)
Status hotat
Klassificering Indoeuropeiska språk
 Italiska
  Romanska
   Rätoromanska
Officiell status
Officiellt språk i Schweiz Schweiz
Språkkoder
ISO 639-1 rm
ISO 639-2 roh
SIL ROH

Rätoromanska (rumantsch) är ett språk som talas av cirka 60 000 människor (varav cirka 35 000 som huvudspråk) i kantonen Graubünden i sydöstra Schweiz. Det är ett romanskt språk som härstammar från en folklig variant av latin som talades i provinsen Raetien (Graubünden överlappar delvis med Raetiens tidigare territorium).

Den starkt kuperade terrängen i området försvårade kommunikation mellan de olika dalarna, och i varje dal utvecklades därför språket tämligen oberoende av hur det talades i andra dalar. Därför uppstod det flera inbördes svårförståeliga dialekter av språket. Först 1982 skapades ett standardspråk, rumantsch grischun, som dock inte blivit fullt accepterat.

Rätoromanska är ett av Schweiz fyra officiella språk.

Språken friuliska och ladinska i norra Italien kan räknas in i begreppet rätoromanska. För denna vidare betydelse kan benämningen rätoromanska språk användas.

Under medeltiden kallades rätoromanskan på tyska Chur-Wälsch ("Churvälska", det vill säga "det främmande språket i Chur") eftersom kantonshuvudstaden Chur tidigare var ett centrum för språket. Chur är dock tyskspråkigt sedan slutet av 1400-talet.

Dialekter och skriftspråk[redigera | redigera wikitext]

Språkkarta över Graubünden, där rätoromanskans fem dialekter är särskilda

Rätoromanska består av ett antal närbesläktade dialekter som alla kan räknas till gruppen rätoromanska språk. De andra språken i denna språkgrupp talas i norra Italien: Ladinska, som är närmare besläktat med rätoromanskan, talas av omkring 20 000 personer i Dolomiterna i Sydtyrolen i den italienska regionen Trentino-Alto Adige, och friuliska talas av omkring 500 000-750 000 personer i nordöstra Italien.

Rätoromanskan i Graubünden brukar delas in fem huvuddialekter, var och en med sitt eget skriftspråk. Därtill kommer rumantsch grischun, vilket är det rätoromanska skriftspråk som används officiellt på kantons- och riksnivå, även om den egna språkvarianten brukar föredras på lokal nivå.

Sursilvan[redigera | redigera wikitext]

Sursilvan ("surselviska") talas och skrivs i floden Vorderrheins dalgång, närmare bestämt i distriktet Surselva (i Foppa, Cadi och Lumnezia) samt de angränsande kommunerna Flims och Trin i distriktet Imboden. Av tradition används sursilvan som skriftspråk även av rätoromaner i de andra kommunerna i Imboden, trots att dialekten där är sutsilvan.

I Surselva står språket fortfarande starkt, och är undervisningspråk i alla skolor i de traitionellt rätoromanska områdena. I Imboden har det däremot gått tillbaka kraftigt till förmån för tyska på grund av industrialisering, inflyttning och inflytande från den närbelägna kantonshuvudstaden Chur. På låg- och mellanstadieskolan i Trin är undervisningen tvåspråkig (tyska och sursilvan), i övrigt är skolorna i Imboden tyskspråkiga.

Under åren 2008-2009 infördes rumantsch grischun i flertalet skolor i de nedre delarna av det surselviska språkområdet (Foppa och Trin), men 2012-2013 gick samtliga av dem tillbaka till sursilvan.

Sutsilvan[redigera | redigera wikitext]

Sutsilvan ("sutselviska") är det traditionella språket i stora delar av floden Hinterrheins dalgång, närmare bestämt i distriktet Hinterrhein (i kretsarna Domleschg, Thusis och Schams) och i en del av distriktet Imboden (kretsen Rhäzüns). I Imboden har dock av tradition sursilvan använts i skrift.

Sutsilvan är den rätoromanska dialekt som har gått tillbaka mest, och vars existens är mest hotad. Det traditionella utbredningsområdet är numera i stort sett helt tyskspråkigt. Endast de mycket små kommunerna på Schamserberg har en knapp majoritet av rätoromaner, och dess lilla låg- och mellanstadieskola är den enda som använder sutsilvan som undervisningsspråk.

Surmiran[redigera | redigera wikitext]

Surmiran ("surmeiriska") talas och skrivs i distriktet Albula. I Bergün och Filisur har man dock, trots sin surmeiriska dialekt, av tradition använt sig av skriftspråket vallader, men nuförtiden har tyska språket tagit över helt i dessa två kommuner.

I norra delen av distriktet (Albuladalen) har rätoromanskan gått tillbaka kraftigt till förmån för tyskan, bland annat genom inflytande från de närbelägna städerna Chur och Davos, och flertalet skolor har gått över till att undervisa på tyska. I södra delen (Surses) står språket starkare, men är modersmål för bara omkring hälften av dess invånare. Från och med högstadiet bedrivs skolundervisngen uteslutande på tyska.

De rätoromanskspråkiga skolorna i distriktet gick 2007 över till att använda rumantsch grischun som skriftspråk, men surmiran skrivs dock fortfarande i många sammanhang

Puter[redigera | redigera wikitext]

Puter ("överengadinska") är tal- och skriftspråk i Övre Engadin (Engiadin'Ota).

De rätoromansktalande är sedan länge i minoritet i Övre Engadin (år 2000: 13% av hela befolkningen, 18% av dem med schweiziskt medborgerskap). Deras antal har inte minskat särskilt mycket, däremot har sedan 1800-talet pågått en stor invandring av i första hand tyskspråkiga och i andra hand italienskspråkiga, vilket medförde att rätoromanernas andel av befolkningen redan vid sekelskiftet 1900 var mindre än hälften. I alla skolor (utom i Sankt Moritz) används dock puter fortfarande som undervisningsspråk, och därför är det många fler som kan använda språket än dem som har det som modersmål.

Vallader[redigera | redigera wikitext]

Vallader ("underengadinska") är tal- och skriftspråk i Övre Engadin (Engiadina Bassa) och Müstairdalen (Val Müstair).

I Müstairdalen talas en särskild variant av vallader som brukar kallas jauer, men den har inget eget skriftspråk. 2007 infördes där rumantsch grischun som skriftspråk i skolan, men 2012 återinfördes vallader.

Vallader är, vid sidan av sursilvan, den rätoromanska dialekt i kantonen som har starkast livskraft. Även om tyska språket har brett ut sig även i detta distrikt så är fortfarande omkring två tredjedelar av befolkningen rätoromanskspråkiga, och vallader är undervisningsspråk i alla skolor.

Rumantsch grischun[redigera | redigera wikitext]

Rumantsch grischun ("graubündenromanska") är ett skriftspråk som är tänkt att fungera som ett övergripande standardspråk för alla rätoromaner. Det skapades 1982 av den Zürich-baserade språkforskaren Heinrich Schmid. Rumantsch grischun har inte blivit särskilt väl emottaget, och de flesta föredrar fortfarande att använda sitt lokala tal- och skriftspråk. Talare av de sinsemellan mest svårförståeliga dialekterna tenderar att tilltala varandra på schweizertyska, då praktiskt taget alla rätoromansktalande också behärskar schweizertyskt talspråk och standardtyskt skriftspråk.

2007-2009 infördes rumantsch grischun som skolundervisiningsspråk i en mängd kommuner, varav de flesta dock redan efter några år har gått tillbaka till det lokala språket. För närvarande (2015) är det undervisningsspråk endast i de rätoromanska skolorna i distrikt Albula, samt i de tysk-rätoromanska språkbadsklasserna i Chur och Domat.

Inom ortografin strävade Schmid efter att undvika alla stavningar som ser "underliga" ut, för att öka den allmänna acceptansen av den nya språkvarieteten och dess stavning. Därför har ord med /tɕ/ följt av /a/, /o/, /u/ <ch> (till exempel chalanda) eftersom både talare av engadinska (chalanda) och av Rhendialekterna (calanda) förväntar sig en stavning med <c>. Emellertid uttalas <che> och <chi> /ke/ och /ki/, då <k> anses vara en bokstav som inte passar i ett romanskt språk. Därför stavas ord med /tɕ/ plus /e/ eller /i/ med <tg> (till exempel tgirar) istället för <ch>. Användningen av <sch> för både /ʃ/ och /ʒ/, och av <tsch> för /tʃ/ har tagits över från tyskan, och rätoromanskans stavning är därmed en kompromiss mellan romansk och tysk stavning.

Officiell ställning i Schweiz[redigera | redigera wikitext]

Officiell statistik över språkfördelningen i schweiziska kantonen Graubünden (2000).
  Rätoromanska
  Tyska

Rätoromanskan har varit erkänd som ett av fyra "nationella språk" i den schweiziska federala konstitutionen sedan 1938. Det blev också erkänt som ett "officiellt språk" 1996, vilket innebär att rätoromansktalare kan använda sitt språk i korrespondens med den federala regeringen och förvänta sig ett svar på rätoromanska, närmare bestämt på rumantsch grischun, eftersom de federala myndigheterna uteslutande använder denna variant. Konstitutionen specificerar dock att enbart modersmålstalare kan kräva detta privilegium.[1]

De federala myndigheterna översätter emellanåt några officiella texter till rätoromanska och landets officiella logo innehåller alla fyra språk. I allmänhet är dock efterfrågan på rätoromanskspråkiga tjänster låg. Detta beror på att talarna oftast inte är så förtjusta i rumantsch grischun och då föredrar att använda tyska.

På den kantonala nivån är rätoromanskan ett officiellt språk enbart i den trespråkiga kantonen Graubünden, där kommunernas officiella språk fastställs enligt särskilda regler utifrån antalet talare av de olika språken enligt den senaste folkräkningen.

Officiell ställning i Italien[redigera | redigera wikitext]

I Italien saknar rätoromanskan ställning som ett officiellt språk. Språken friuliska och ladinska i norra Italien som kan räknas in i begreppet rätoromanska saknar också ställning som officiella språk. Dock kan man använda friuliska/furlanska i den nordöstra autonoma regionen Friuli-Venezia Giulia,[2] där det även finns en regionwebbsida på språket friuliska/furlanska.[3] Inom den autonoma regionen är friuliska/furlanska ett officiellt språk.[4] Huvudorten för friulisktalande i Italien är Udine där de också har en officiell webbsida på friuliska.[5]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Rätoromanskans framträdande som litteraturspråk brukar dateras till mitten av 1500-talet. Den engadinska dialekten blev tryckt första gången 1552 i Jacob Bifruns Christiauna fuorma, en katekes. En översättning av Nya testamentet följde 1560.

Ljudsystem[redigera | redigera wikitext]

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Konsonantfonemen i rätoromanskan (Rumantsch Grischun) visas i följande tabell:

  Bilabiala Labio-
dentala
Dentala och
alveolara
Alveolo-
palatala
Post-
alveolara
Palatala Velara
Klusiler p  b   t  d       k  g
Affrikator     ts tɕ  dʑ    
Nasaler m   n     ɲ ŋ
Frikativor   f  v s  z   ʃ  ʒ    
Approximanter     r     j  
Laterala approximanter     l     ʎ  

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Rätoromanskans vokalfonem visas i tabellen nedan:

Monoftonger Främre Bakre
Sluten i u
Mellan ə
Mellanöppen ɛ ɔ
Öppen a
Diftonger Slutnare komponent
är främre
Slutnare komponent
är bakre
Fallande ai au
Stigande ie  

Schwa /ə/ förekommer enbart i obetonade stavelser. Vokallängden är förutsägbar:

  • Obetonade vokaler är korta.
  • Betonade vokaler i slutna stavelser är:
    långa före /r/
    korta i övriga fall
  • Betonade vokaler i öppna stavelser är:
    korta före tonlösa konsonanter
    långa i övriga fall

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Se artikel 4 och 70 i 1999 års federala konstitution. Om rätoromanskans juridiska ställning i allmänhet, se Isobel Leybold-Johnson (21 september 2006). ”Official Romansh still has some way to go”. Swissinfo. http://www.swissinfo.org/eng/top_news/detail/Official_Romansh_still_has_some_way_to_go.html?siteSect=106&sid=7056834. Läst 2006-09-21. 
  2. ^ http://www.regione.fvg.it/rafvg/welcome.act;jsessionid=F006BCF3D9D39D9BD84C2ED535819389?dir=/rafvg/cms/RAFVG/
  3. ^ ”Furlan”. Regione Autonoma Friuli Venezia Giulia. http://www.lingue.regione.fvg.it/minor/fu/homepage.aspx. 
  4. ^ Lando, Steve (2010). Europas tungomål, Del 1. Sid. 460. ISBN 9789174650754. http://books.google.se/books?id=XIQ38YxR60QC&pg=PA460&lpg=PA460&dq=furlanska&source=bl&ots=b5C-R48YYp&sig=63IpyJu7TH9AgsLsurdtruyra_g&hl=sv&ei=KZ26TeL0C83wsgbDzfWRBg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=5&ved=0CDUQ6AEwBA#v=onepage&q=furlanska&f=false 
  5. ^ ”Comune di Udine”. http://www.comune.udine.it/opencms/opencms/release/ComuneUdine/index.html?style=1&lang=fi. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Rätoromanska.