Rådhus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Rådhus (historiskt rådstuga) byggdes i svenska städer med egen jurisdiktion och användes för såväl stadens förvaltning som för rådhusrätten.

Efter tingsrättsreformen i Sverige 1971 blev domstolsväsendet en helt och hållet statlig angelägenhet. Då separerades den kommunala verksamheten från den dömande och en av instanserna flyttade då i allmänhet till andra lokaler, om det inte av utrymmesskäl redan skett.

Innehåll

Etymologi [redigera]

Begreppet rådhus stammar från stadsprivilegiernas tid, ett hus för stadens råd. Det tyska ordet Rathaus spreds genom den tyska stadsrätten, den så kallade Magdeburgrätten, till många central- och östeuropeiska språk. Så heter motsvarande byggnader till exempel ratusz på polska, radnice på tjeckiska, rotušė på litauiska och ratusja (ратуша) på ryska.

Nutid [redigera]

I dag kan ett rådhus antingen vara en domstolsbyggnad, en kommunal förvaltningsbyggnad eller användas för annat ändamål. I enstaka fall används benämningen rådhus även på i senare tid uppförda kommunhus, som exempelvis i Staffanstorps kommun.

I Danmark och Norge är ett rådhus alltid ett kommunhus och till rådhus brukar ofta andra utländska motsvarigheter översättas, speciellt de med liknande språklig bakgrund.

Rådhus i urval [redigera]

Sverige [redigera]

Inom parentes nuvarande användning.

Norge [redigera]

Danmark [redigera]

Se även [redigera]