Rålamb

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Rålamb är en svensk adelsätt med friherrlig rang.

Äldre ättartavlor[redigera | redigera wikitext]

I Adelskalendern uppgavs förr att Rålamb var en gammal släkt från Västerbotten som adlats 1541.[1] De äldre ättartavlorna som hos Gabriel Anrep, uppgav i anslutning till detta att släkten härstammade från de första birkarlarna som bosatte sig i Hiske och Tavle i Umeå, innan Umeå grundades. Den hos Anrep angivne stamfadern, Päder Rålamb, skulle ha varit häradshövding i Gästrikland år 1418 och frälseman i Hälsingland med sigill som föreställde ett springande rålamm, det vill säga rådjurskid[2]. 1446 skulle hans ställning som frälseman och hans sigill bekräftas, uppger Anrep, när han skulle ha varit vittne och förseglare av ett köpebrev.

Denne skulle ha haft två söner. Den ene skulle ha hetat Peder till Svartvik och ha fört vapen 1471, uppger Anrep. En annan son, Sigfrid till Backa, skulle ha varit gift med en kvinna av Uttringesläkten som förde en björnram i sitt vapen. Deras son Anders Sefredzson till Backa och Öen skulle ha varit gift med en dotter till Peder Störle Djäken och Brita Boije.

Anders Sefredzson till Backa skulle ha varit far till Peder Andersson Rålamb, som enligt Anreps ättartavlor skulle ha varit underlagman och sedan lagman i Hälsingland. En häradshövding Per Ralam i Gästrikland använde 1518 ett sigill med ett rålamm.[3] Sigfrid Andersson skulle enligt dessa genealogier ha varit Peders bror.

Forskning på 1900-talet om ättens stamfader[redigera | redigera wikitext]

Som ättens första säkerställda stamfader anges numera denne Sigfrid Andersson, som levde i början av 1500-talet. Professorn i rättshistoria, Jan Erik Almquist, forskade på ätten Rålamb under 1960-talet, varmed mycket om ättens ursprung kom att omvärderas. I hans artikel Den friherrliga ätten Rålambs ursprung (1964) ifrågasattes att ätten skulle ha varit adlig innan Sigfrid Anderssons son, Anders Sigfridsson, och han menade att den senare hade bedragit omgivningen att tro att han tillhörde den äldre släkten som förde ett rålamm i sitt vapen, ett vapen han själv bevisligen begagnade.

I Anreps ättartavlor uppges att Sigfrid Andersson skulle ha varit landdomare i Hälsingland och att han år 1505 skulle ha skickats till Ryssland på fredsförhandling av riksföreståndaren Sten Sture[förtydliga] . I dessa äldre genealogier uppges att han skrev sig till Backa och Tranås. Senare medlemmar av ätten var bevisligen ägare av Tranås.

Släktforskaren Urban Sikeborg har i stället hävdat att Sigfrid Andersson var skattebonde i Närby, Norrala socken, en trakt dit dennes dotter Gundborg kan knytas. I Anreps ättartavlor uppges att Sigfrids hustru hette Sissela Dufva, och att hon var dotter till Bengt Olofsson Dufva och Catharina Henriksdotter Danski. Enligt senare släktforskning var Sigfrid Anderssons son Anders alltså en bondson från Norrala som genom bedrägligt upptagande av en adelsätts vapen lurat till sig tillträde till adeln.

Anders Sigfridsson och hans släktkrets[redigera | redigera wikitext]

Sigfrid Anderssons son Anders (1527-81) blev bevisligen lagman i Norrland. I äldre källor uppges att han antingen adlades av Gustav Vasa eller fick förnyelse på sitt gamla adelskap, vilket alltså bestrids av Almqvist och Sikeborg. 1571 donerades Anders Sigfridsson Aspvik, som bestod av fyra kronohemman i Näs socken, vilka samtidigt överförs till frälsehemman i jordboken,[4] och 1563 fick han Husby by, samt var ägare av Brogård vid Mälaren.[5] 1565 blev Brogård ättens sätesgård, och överfördes samma år till frälsenatur i jordaboken.[5]

I Anreps ättartavlor skulle Anders Sigfridsson ha haft två bröder, kyrkoherden Stig Sigfridsson i Bergsjö, och Bengt Sigfridsson som 1591 skulle ha varit över-archlimästare, samt två systrar, Sigrid till Hamra i Järvsö och Gundborg till Sickesta till Järvsö. Urban Sikeborg publicerade 1990 nya uppgifter om hans släktkrets i Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingland, där bara Gundborg kunde beläggas av dessa syskon. I stället hittade Sikeborg andra syskon till Anders Sigfridsson i Norrala: bondehustrun Kerstin i Närby, Norrala, bondehustrun Marit i samma by, bonden i Norrala och underlagmannen i Västerbotten Mats, samt bonden i Norrala och skeppshövitsmannen i Stockholm Bryngel Sigfridsson (död 1565).

Anders Sigfridssons adliga ättlingar[redigera | redigera wikitext]

Anders Sigfridsson hade två hustrur. Första hustrun var dotter till Lars Olofsson (Björnram) och Anna Grubb, och den andra dotter till Bror Eriksson (Buth) och dennes hustru Brita Haraldsdotter (Soop). En son i andra äktenskapet, Broor Andersson (Rålamb), introducerades på Riddarhuset i svenneklassen på nummer 90. Denna ätt utgick på svärdssidan omkring år 1719. Broor Rålamb var först bosatt i Tranås innan han 1602 övertog Brogård av sin mor som satt där som änka.[5]

En gren av ätten nr 90 upphöjdes till friherrlig värdighet 1674 och introducerades året därefter på nummer 59. Den friherrliga ätten utslocknade på svärdssidan år 1978.

Personer ur ätten[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Detta står till exempel i Adelskalendern 1923
  2. ^ [1] Svenska Akademiens ordbok (1961)
  3. ^ SDHK-nummer 38112
  4. ^ s. 14 http://www.ukforsk.se/lokalhistforsk/Register/ORTER_U-Bro.pdf
  5. ^ [a b c] s. 22 http://www.ukforsk.se/lokalhistforsk/Register/ORTER_U-Bro.pdf