Röd dvärg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Röda dvärgar är stjärnor med ca en tredjedels solmassa och mindre diameter. Dessa lätta stjärnor är de vanligaste stjärnorna. De förbränner sitt bränsle mycket långsamt och blir därför mycket gamla.

Ett exempel på röd dvärg är vår närmaste stjärna (undantaget solen), Proxima Centauri. Planeter har identifierats i omlopp runt flera sådana stjärnor.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

En röd dvärg är en relativt liten och sval stjärna på huvudserien, med spektraltyp antingen K eller M. Röda dvärgar har en massa på mellan 0,075 och 0,5 solmassor och har en yttemperatur på mindre än 4,000 K, de förbränner sitt bränsle mycket långsamt och blir därför mycket gamla. Röda dvärgar är de vanligaste stjärnorna i Vintergatan, eller i alla fall runt solen. Eftersom de röda dvärgarna lyser så svagt är det svårt att se individuella stjärnor. Inga röda dvärgar är synliga för blotta ögat.

Proxima Centauri, den närmaste stjärnan till solen, är en röd dvärg (typ M5, ca magnitud 11,05). Enligt vissa uppskattningar består Vintergatan till tre fjärdedelar av röda dvärgar.

Vissa modeller visar att röda dvärgar som är mindre än 0,35 M☉ är helt konvektiva. Detta betyder att det helium som produceras genom den termonukleära fusionen av väte konstant blandas och fördelas jämnt i hela stjärnan. Detta gör att det inte byggs upp en stor mängd helium i kärnan vilket leder till att de röda dvärgarna utvecklas långsamt, och har konstant luminositet och spektral typ i väldigt lång tid, tills deras bränsle tar slut. På grund av att universum är relativt ungt finns det inga röda dvärgar som har kommit in i slutstadiet av sina liv. Planeter har identifierats i omlopp runt flera sådana stjärnor.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]