Rödbrynad eukalyptuskrypare

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Rödbrynad australkrypare)
Rödbrynad eukalyptuskrypare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljEukalyptuskrypare
Climacteridae
SläkteClimacteris
ArtRödbrynad eukalyptuskrypare
C. erythrops
Vetenskapligt namn
§ Climacteris erythrops
AuktorGould, 1841
Synonymer
Rödbrynad australkrypare

Rödbrynad eukalyptuskrypare[2] (Climacteris erythrops) är en fågel i familjen eukalyptuskrypare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Rödbrynad eukalyptuskrypare är en rödbrun medlem av familjen. Den känns igen på rostrött ögonbrynsstreck och ljust på strupe och bröst. Buken är kraftigt vitstreckad. Bakifrån syns att huvudet kontrasterar med brunare rygg. I flykten uppvisar den ett brett och ljust vingband. Arten delar utbredningsområde med liknande vitstrupig eukalyptuskrypare, men denna har brunaktigt huvud och inte lika raspiga och insektslika läten som rödbrynad eukalyptuskrypare.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i sydöstra Australien (sydöstra Queensland genom östra New South Wales till centrala Victoria.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

På grund av sina liknande vanor och utseende behandlades eukalyptuskrypare förr som en del av familjen trädkrypare. De är dock inte alls nära släkt. Medan trädkryparna på norra halvklotet står exempelvis nära nötväckor och gärdsmygar är eukalyptuskryparna systergrupp till lövsalsfåglarna och utgör tillsammans en helt egen och mycket gammal utvecklingslinje.[4][5][6][7][8]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Eukalyptuskrypare är små tättingar som intar samma nisch som norra halvklotets trädkrypare, men är inte alls nära släkt med dessa. Rödbrynad eukalyptuskrypare hittas i mycket fuktiga eukalyptusskogar där den ses klättra uppför trädstammar på jakt efter insekter.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Climacteris erythrops Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Aggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014). Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Molecular Phylogenetics and Evolution 70: 272–285.
  5. ^ Barker, F.K. (2014). Mitogenomic data resolve basal relationships among passeriform and passeridan birds. Molecular Phylogenetics and Evolution 79: 313–324.
  6. ^ Irestedt, M. & Ohlson, J.I. (2008). The division of the major songbird radiation into Passerida and ‘core Corvoidea’ (Aves: Passeriformes) — the species tree vs. gene trees. Zoologica Scripta 37(3): 305–313.
  7. ^ Jønsson, K.A., Fabre, P.H., Ricklefs, R.E. & Fjeldså, J. (2011). Major global radiation of corvoid birds originated in the proto-Papuan archipelago. Proceedings of the National Academy of Sciences 108(6): 2328–2333.
  8. ^ Norman, J.A., Ericson, P.G., Jønsson, K.A., Fjeldså, J. & Christidis, L. (2009). A multi-gene phylogeny reveals novel relationships for aberrant genera of Australo-Papuan core Corvoidea and polyphyly of the Pachycephalidae and Psophodidae (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 52(2): 488–497.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]