Rödvarg
| Rödvarg Status i världen: Akut hotad[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| Familj | Hunddjur Canidae |
| Släkte | Canis |
| Art | Rödvarg C. rufus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Canis rufus | |
| Auktor | Audubon och Bachman, 1851 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Rödvarg (Canis rufus) är en art av släktet Canis, familjen hunddjur, som av somliga forskare betraktas som en underart till den vanliga vargen.
Rödvargen antas ha varit vanlig över stora delar av nuvarande USA och östra Kanada, men i dag finns bara ett par hundra individer kvar, och endast ett hundratal av dessa i vilt tillstånd. Den nuvarande populationen har räddats genom att man på 1970-talet infångade 14 rödvargar för att använda dessa som avelsdjur. 1987 började utplanteringen av 76 rödvargar i naturreservatet Alligator River National Wildlife Refuge i nordöstra North Carolina i USA.[1]
Innehåll |
Utseende och levnadssätt [redigera]
Rödvargen är mittemellan den vanliga vargen och prärievargen i storlek. Vuxna hannar väger omkring 20-40 kg. Honorna är med cirka 15-30 kg mindre. Kroppslängden med svansen inräknad ligger mellan 1,30 och 1,65 meter. Extremiteterna är i jämförelse till övriga kroppen längre än hos vargen och därför har den bättre förmåga att springa över långa distanser. Pälsens färg kan trots artens namn variera från svart till rödaktig eller gul. Rödvargar är skygga och jagar vanligen ensamma, i par eller i små familjegrupper. Antalet individer i gruppen går upp till 11 men sammanslutningen upplösas vanligen efter kort tid. För kommunikationen har de olika läten. Rödvargen är vanligen aktiv på natten och vilar på dagen gömd i det höga gräset eller bland buskar. Till vanliga byten tillhör tvättbjörnar, harar och jordekorrar. Men fåglar ödlor och kadaver ingår också i dieten.[2]
Klassificering [redigera]
Klassificeringen av rödvargen som en egen art har länge varit kontroversiell. 100 000-tals år av korsning mellan rödvargar, prärievargar och vanliga vargar gör problemet svårlösligt. Frågan är inte oväsentlig för rödvargens framtid eftersom en utrotningshotad art erhåller ett starkare lagligt skydd än en hybridform av två mindre hotade arter.
Klart är emellertid att rödvargen har existerat som en klart identifierbar population i över en halv miljon år, och att fortsatt korsning med prärievargar i reservatet i North Carolina är ett av de största hoten mot dess fortsatta överlevnad. Sentida forskning tyder också på att vargar i centrala och östra Kanada är närmare släkt med rödvargen än med de vanliga vargar som lever i de norra delarna av landet.
Referenser [redigera]
- ^ [a b] Canis rufus på IUCN:s röda lista, auktor: Kelly at. al. (2004), version 5 maj 2006.
- ^ J. L. Paradiso & R. M. Nowak: Canis rufus. Mammalian Species, 22: pp. 1-4. American Society of Mammalogists, 2004. (PDF, online)
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Rödvarg
- Red Wolf Recovery Project (eng)
- the Red Wolf Coalition (eng)
- Länk till Alligator River-reservatet (eng)
- Diskussion - egen art eller inte (eng)
- Vargar i Algonquin Provincial Park (PDF, eng)
