Rökningens effekter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tobaksrök inomhus är den luftförorening som orsakar flest sjukdomar och dödsfall runt om i världen.[källa behövs] I Sverige dör närmare 7000 personer varje år av olika sjukdomar och tillstånd som är kopplade till rökning. Även passiv rökning är mycket farligare än många tror. Passiv rökning orsakar cirka 50 dödsfall i lungcancer i Sverige varje år. En del människor tror att de är en av de få som inte kommer att bli drabbade av sjukdomar som är relaterade till rökning, vilket är mycket vanligt bland rökare. Men det många inte vet är att sjukdomarna visar sig först efter 10-50 år.

Tobaksberoende[redigera | redigera wikitext]

Tobak är skadligt för hälsan och man kan få flera allvarliga sjukdomar. Tobaksrök innehåller mer än 4000 ämnen varav 50 av dessa orsakar cancer. Man anser att nikotinet påverkar människans nervsystem genom att binda till receptorer i hjärnan. Receptorerna frisätter så kallade signalsubstanser. Bland dessa finns till exempel dopamin. Dopamin finns mellan nervceller i hjärna och ryggmärg. Den samordnar kroppens rörelser, medverkar i känslor och hjärnans belöningssystem. När dopaminet frisätts i hjärnans belöningssystem skapar detta en nikotinkick. Efter ett tag vänjer sig receptorerna vid nikotinet och man måste hela tiden öka dosen för att få någon verkan, och för att en rökare inte ska få abstinensbesvär måste den röka ofta. Det finns två olika sorters beroende, nämligen fysiologiskt- och psykologiskt beroende. Det fysiologiska besväret är att man får abstinensbesvär och känner ett sug. Abstinensbesvär är att man blir irriterad, hungrig eller får svårt att koncentrera sig. Det psykologiska besväret är att man känner tomhet och saknar något. Man blir lätt irriterad och man inte får i sig nikotinet. Man känner också ett behov att man måste röka i vissa lägen och sociala sammanhang.

Passiv rökning[redigera | redigera wikitext]

Passiv rökning innebär att man mot sin vilja utsätts för tobaksrök och det är något många inte tror är farligt. Först under de senaste åren har man kommit underfund med att passiv rökning är en mycket stor hälsorisk och inte bara ett luktproblem. Endast 1/4 av röken går till rökaren medan resten, ¾, går ut till omgivningen och de personer som befinner sig runt om andas då in denna rök. När det gäller passiv rökning uppstår största delen, cirka 80 %, av tobaksröken genom s.k. sidoströmsrök. Den här sidoströmsröken uppstår vid lägre temperaturer eftersom det är då den brinner själv mellan blossen och därför innehåller den större mängder giftiga kemikalier än huvudröken som rökaren själv röker.

Hälsoeffekter av tobaksbruk[redigera | redigera wikitext]

Genom att föra en cigarett mot läpparna och andas in tobaksröken, skadar man inte bara sin egen kropp utan även människor runt omkring en som får andas in den överblivna röken. Många av de tusentals kemiska ämnen som brinner i cigaretter har stora skadeeffekter på människan. Lungor och luftvägar är de organ som drabbas värst. Men även andra organ drabbas när röken transporteras runt med blodet. Många tror att de är en av de få som inte kommer drabbas av någon sjukdom p.g.a. rökningen men man drabbas inte direkt, utan det är efter ett antal år sjukdomarna uppkommer. Sjukdomarna brukar normalt uppkomma efter 10-40 år. Den vanligaste sjukdomen som uppkommer bland personer som upprepar bruk under lång tid är hjärt- och kärlsjukdomar. Även lungcancer är vanligt bland rökare och även de som blir drabbade av passiv rökning. Passiv rökning orsakar cirka fem dödsfall i lungcancer per 100 000 utsatta individer. Andra sjukdomar som rökning medföljer är astma, lunginflammation och även KOL som är en lungsjukdom, åderförkalkning, proppbildning, stroke och även ett 20-tal olika cancertyper. Rökning orsakar även tandlossning, kan också minska möjligheten att få barn och påverkar också immunförsvaret.

Ekonomiska effekter av tobaksbruk[redigera | redigera wikitext]

Rökning kostar samhället väldigt mycket. Om man inte bara tänker på hälsoeffekterna och tänker på de ekonomiska effekterna, upptäcker man att det inte ser så ljust ut på den fronten heller. Idag görs många sjukskrivningar och förtidspensioner p.g.a. rökning. Dels förtida dödsfall och dels de kostnaderna som går åt för sjukvård av de människor som drabbats av rökningsrelaterade sjukdomar är en stor mängd pengar som bara kastas bort. I Bolins och Lindgrens studie(2004) gav en analys av år 2001 i Sverige som visade att 8,2 miljarder kronor, motsvarande 32 %, gick till sjukdomar som var relaterade till rökning.

Miljöeffekter av tobaksbruk[redigera | redigera wikitext]

De ekologiska och sociala effekterna är främst i utvecklingsländerna. Fyra av jordens fem mest tobaksproducerande länder är utvecklingsländer. Största tobaksproduktionen finns i Kina. Därefter kommer USA, Brasilien, Indien och Turkiet(Pellmer & Warmner 2007). Även i Afrika ökar produktionen av tobak. I Afrika och Asien kräver växterna behandling av kemiska bekämpningsmedel vilket inte är alls bra för miljön. Tobaksväxten är också starkt beroende av tillförsel av gödningsmedel. Bönderna som odlar upp tobaksväxterna har starka avtal med tobaksindustrin när det gäller kvalitet och kvantitet av gödningsmedel och bekämpningsmedel.

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Litteratur
  • Bengt Wramner, Kristina Pellmer, Charlotta Hellström: Beroende och droger : förekomst, effekter, förändringsmöjligheter
    ISBN 978-91-44-05371-4 - Lund 2010 - 11937747 hos Libris.kb.se
Internet

http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Rokning-och-snusning/

http://www.glaxosmithkline.se/behandling/rokavvanjning/faktarokning.aspx

http://www.umo.se/Alkohol-tobak-droger/Rokning/

http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Tobakens-paverkan/