Röse

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Toppröse på toppen av Torkilstöten med Helags i bakgrunden.

Ett röse, äldre också rör, är en hög med stenar utan jordtäcke. Rösen är en lämningstyp som finns över hela världen. I Sverige och på många andra håll skiljer man mellan:

Gravrösen har anlagts i syfte att vara de dödas vilorum och monument. Ett odlingsröse är de stenar som lagts på hög under tidernas gång där marken har röjts och odlats.

En särskild form av rösen, gränsrösen, är sådana som används som råmärken vid utmärkning av gränser mellan stater, härad, socknar, fastigheter och så vidare. Vad gäller fastigheter talar man enligt en gammal lagformulering om att de ligger inom rå och rör, d.v.s inom en rågång upphuggen i skogen och markerad med rösen där den byter riktning.

Rösen kan också markera en väg eller vandringsleds sträckning, särskilt på mark där leden är svår att skilja från den övriga terrängen. En gammal sedvänja bjuder att den som använder leden även lägger stenar på dess rösen så att dessa inte utplånas. Leder som märkts ut på detta sätt finns exempelvis på Mount Snowdon i Wales.

Rösen världen runt[redigera | redigera wikitext]

Rösen har rest av många olika anledningar över hela världen, nedan presenteras nedslag från några platser.

Asien[redigera | redigera wikitext]

Rösen i Mongoliet[redigera | redigera wikitext]

En mongolisk Oboo.

Det mongoliska ordet ovoo (овоо) betyder "hög" och är en typ av schamanistiskt röse. Ovooer påträffas ofta på högt belägna platser, som bergstoppar, eller vid gränser och korsvägar. De används både som landmärken (Mongoliet har få vägar och vägskyltar) och som religiösa platser för tillbedjan av himlen och bergen, liksom i buddhistiska ceremonier.[1]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Ett röse norr om Gordale Scar, Malham, England.

Rösen på Irland och i Skottland[redigera | redigera wikitext]

Duan Eireanach är en mycket gammal irländsk dikt som beskriver byggnationen av ett familjeröse (det engelska ordet Cairn, som betyder röse, är ett gäliskt lånord). Även Senchus Mor, en irländsk lagsamling, föreskriver böter om ett röse inte byggs över hövdingen (a fine of three three-year-old heifers for "not erecting the tomb of thy chief").

På Irland hölls stammarnas möten vid rösen och invigningen av en ny hövding hölls vid ett röse som rests över någon av dennes företrädare. Under medeltiden användes ofta rösena som gränsmärken även om de förmodligen inte rests i det syftet.

I ett dekret från kung Alexander II av Skottland (1221), där han ger Burgyn till munkarna i Kinloss, beskrivs gränsen som går "från det stora eken i Malevin fram till Rune Pictorum (vilket beskrivs som "röset vid Pecht's fieldis").

På det skotska höglandet restes små rösen, även i senare tid, på platser där högt uppsatta personers kista ställts att vila på vägen till kyrkogården. Minnesrösen reses faktiskt än idag, som till exempel röset som rests för prinsgemålen vid slottet Balmoral.

Rösen i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Röse vid Målaberget, strax öster om Ronneby.

Fördelning av registrerade gravrösen, per län:

Län Länsbokstav Länskod Yta (km²) Gravrösen Gravrösen/km²
Blekinge läns vapen Blekinge län K 10 2 941 440 0,1496
Dalarnas läns vapen Dalarnas län W 20 28 194 61 0,0022
Gotlands läns vapen Gotlands län I 09 3 140 1010 0,3216
Gävleborgs läns vapen Gävleborgs län X 21 18 191 478 0,0263
Hallands läns vapen Hallands län N 13 5 454 779 0,1428
Jämtlands läns vapen Jämtlands län Z 23 49 443 21 0,0004
Jönköpings läns vapen Jönköpings län F 06 10 475 1577 0,1505
Kalmar läns vapen Kalmar län H 08 11 171 2069 0,1852
Kronobergs läns vapen Kronobergs län G 07 8 458 1766 0,2088
Norrbottens läns vapen Norrbottens län BD 25 98 911 102 0,0010
Skåne läns vapen Skåne län M 12 11 027 544 0,0493
Stockholms läns vapen Stockholms län AB 01 6 490 1433 0,2208
Södermanlands läns vapen Södermanlands län D 04 6 060 792 0,1307
Uppsala läns vapen Uppsala län C 03 6 989 1020 0,1459
Värmlands läns vapen Värmlands län S 17 17 583 818 0,0465
Västerbottens läns vapen Västerbottens län AC 24 55 432 542 0,0098
Västernorrlands läns vapen Västernorrlands län Y 22 21 678 764 0,0352
Västmanlands läns vapen Västmanlands län U 19 6 302 333 0,0528
Västra Götalands vapen Västra Götalands län O 14 23 942 4598 0,1920
Örebro läns vapen Örebro län T 18 8 517 120 0,0141
Östergötlands läns vapen Östergötlands län E 05 10 562 345 0,0327

Källa (antal gravrösen per län): Riksantikvarieämbetet - Fornsök

Källa (länens namn och storlek): http://sv.wikibooks.org/wiki/Geografi/Sveriges_l%C3%A4n

Röse i Björlanda på Hisingen.

De flesta av Sveriges gravrösen anses ha tillkommit under bronsåldern. Uggarde rojr på Gotland är ett ovanligt praktfullt exempel på dessa bronsåldersrösen. ("Rojr" är gutniska för 'rör' enligt ovan.). Rösen kan förväxlas med stensättningar som dock är platta.

På varsin sida om E22:an i Blekinge, strax öster om Ronneby ligger några av de största rösena från äldre bronsåldern. Det på Hamrabackarna är väl synligt från E22 eftersom det ligger precis bredvid, söder om, E22:an. Det på Målaberget ligger mer dolt på sommaren men är synligt om man vet var man ska titta, strax före Hamrabacksröset på norra sidan. Det är av samma storlek som på Hamrabackarna. Det över omgivningen dominerade läget är typiskt för dessa rösen och anlades möjligen för att markera en släkts eller grupps kontrollerade område.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alan J. K. Sanders, Historical dictionary of Mongolia (Lanham, Md.: Scarecrow Press, 2010), ss. 555-6.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia