Rīgas Autobusu Fabrika

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Rīgas Autobusu Fabrika (ryska: Рижская автобусная фабрика), RAF, tidigare fordonstillverkare i Riga (1954-1975) och Jelgava (1975-1998) i Lettland.

RAF tillverkade bussar och minibussar under namnet RAF Latvija.

Historik[redigera | redigera wikitext]

RAF skapas[redigera | redigera wikitext]

RAF:s äldre logo

RAF grundades 1954 och skulle stå för Sovjetunionens tillverkning av småbussar. Den första modellen RAF-10 som presenterades 1957 var mycket lik Volkswagens klassiska transporter som presenterats 1951. Den kallades ofta Festivals som man valde att lägga till. RAF-modellen var framtagen under ledning av Laimonis Klege som arbetade överallt i framtagandet. 1959 kom en ny modell som egentligen var Festivals men med en stark motor – RAF-977 Latvija. 1960 deltog RAF vid bilsalongen i Genève.

1962 och 1966 följde vidareutvecklingar av modellen och framstegsstudier på nya modeller togs fram. 1966 startades tillverkning i Armeniens huvudstad Jerevan och lettiska RAF-anställda deltog i uppförandet.

Användning och exportmarknader[redigera | redigera wikitext]

RAF:s persontransporter kom att användas framförallt vid mässor och vid flygplatser runt om i Sovjetunionen. En annan vanlig funktion var som ambulanser men RAF levererade fordon till många andra ändamål. RAF-bilarna fanns över hela Sovjetunionen och exporterades till några av satellitstaterna i Sovjetunionen (bl.a. Bulgarien och Ungern) och ett litet antal kom till Finland. Comecon-medlemmen Kuba tog också del av RAF:s export. Det handlade i regel enbart om tillverkning för den sovjetiska staten och dess myndigheter men familjer med många barn tilläts äga en RAF-bil.

Flytt till Jelgava[redigera | redigera wikitext]

RAF 977
RAF

RAF-977 DM började tillverkas 1969 (presenterad 1968) och man nådde en produktion på omkring 2 600 fordon per år vid fabriken i Riga. Behovet av dessa transportfordon var betydligt större över hela Sovjetunionen och man planerade för utbyggnad. 1975 flyttades produktionen till Jelgava där man hade möjligheter att kunna bygga ut produktionen till att årligen producera 15 000 fordon. RAF:s modeller var nu föråldrade: de drog mer bensin och var omoderna jämfört med transportbilar från väst. 1975 presenterades så en ny modell: RAF-2203.

1980 användes RAF-bussar för att sköta transporter under Moskva-OS. RAF-2907 fanns med vid invigningsceremonin och specialbygga versioner för att transportera idrottare och delegater togs fram. Man utvecklades vid samma tid elbilar och en av dessa modeller användes under de olympiska spelens maraton i Moskva.

Försök till nytändning[redigera | redigera wikitext]

Under 1980-talet stagnerade planekonomin och RAF utvecklade inga nya modeller utan fortsatte tillverka de föråldrade modellerna från 1960- och 1970-talet som modifierades. Under 1980-talets andra hälft försökte Sovjetunionen att reformera och gjuta nytt liv i industrin. För RAF:s del innebar det nya visioner och man började arbeta på nya moderna modeller. Idén var att försöka möta den stora privata efterfrågningarna på modellen och nå en årlig produktion på 50 000 fordon. I sammanhanget kan nämnas att RAF:s fotbollslag RAF Jelgava vid samma tid vann både den sovjet-lettiska ligan (1988, 1989) och cupen (1988). Klubben kunde även efter Lettlands självständighet fira ytterligare två cuptitlar (1993, 1996).

RAF i det självständiga Lettland[redigera | redigera wikitext]

De planer på nya modeller och utbyggnad man tagit fram fick skrinläggas då Sovjetunionens sönderfall blev ett faktum. Efter Sovjetunionens sönderfall fick RAF stora problem. Den tidigare självklara marknaden i Sovjetunionen försvann och det nya Ryssland stängde stora delar av exporten för RAF då Lettland och Ryssland inte kom överens om handelsavtal. RAF med sitt föråldrade modellprogram hade inga möjligheter att ta sig in på den västeuropeiska marknaden. Då hade man 1990 presenterat en modern minibuss – RAF Roksana – som var tänkt att ta över men denna kom aldrig i produktion. 1993 kom RAF-Stils som var en designstudie gjord tillsammans med ett brittiskt designteam. RAF-Stils var tänkt att skapa förutsättningar för en fortsatt tillverkning hos RAF. Modellen kom aldrig att sättas i produktion. RAF hade stora ekonomiska problem och produktionen minskades drastiskt. Man försökte hitta nya investerare och samarbetspartners men misslyckades. RAF gick slutligen i konkurs 1998. Idag kvarstår endast lämnade fabriksbyggnader utanför Jelgava och flygbolaget RAF-Avia.

Modeller[redigera | redigera wikitext]

  • RAF-10 Festivals (1957)
  • RAF-977 Lativja (1959)
  • RAF-977 DM (1968)
  • RAF-2203 (1975)
  • RAF-2907
  • RAF-2210 (elbil)

Konceptbilar[redigera | redigera wikitext]

  • RAF-Roksana
  • RAF-Stils

Litteratur[redigera | redigera wikitext]