RSD-10 Pioner
| RSD-10 Pioner | |
En MAZ-547 kombinerad transport fordon och avfyrningsramp med en RSD-10 Pioner
|
|
| Typ | Ballistisk medeldistansrobot |
|---|---|
| Ursprungsland | |
| Servicehistoria | |
| Brukstid | 1976–1988 |
| Produktionshistoria | |
| Designdatum | 1966–1976 |
| Antal tillverkade | 654 |
| Specifikationer | |
| Längd | 16,5 meter |
| Vikt | 37 100 kg |
| Diameter | 1,8 meter |
| Stridsspets | 3 × MIRV |
| Sprängkraft | 3 × 150 kt |
| Bränsle | Fast bränsle |
| Brinntid | första steget: 63 s |
| Målsökare | Tröghetsnavigering |
| Styrsystem | ' Första steget:' aerodynamiska roder och fenor i raketplymen Andra steget: insprutning av kall gas i dysan |
| Vapenbärare | MAZ-547 |
| Prestanda | |
| Räckvidd | 5 500 km |
| Precision | 150–450 meter CEP |
RSD-10 Pioner (ryska: РСД-10 Пионер, NATO-rapporteringsnamn SS-20 Saber) är en sovjetisk ballistisk medeldistansrobot kapabel att bära upp till tre termonukelära stridsspetsar. Roboten togs ur tjänst och skrotades som en följd av INF-avtalet.
Robotsytemet började utvecklas 1966 med syftet att kunna ersätta de äldre R-12 Dvina och R-14 Usovaya som krävde fasta avfyrningsplatser och drevs med flytande bränsle som gjorde klargörningstiderna långa. För att göra det nya robot systemet svårt att slå ut så skulle roboten drivas med fastbränsle som tålde långa lagringstider, samt att den skulle kunna avfyras från en mobil avfyringsramp. Konstruktionskonceptet godkändes 1968 och provskjutningarna började den 21 september 1975 fram till den 9 januari 1976. Utplacering av Pioner-systemet började den 11 mars 1976 och den 30 augusti 1976 så ingick det första robotregementet i Sovjetunionens kärnvapenberedskap.[1]
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör RSD-10 Pioner
Noter[redigera]
- ^ De första robotarna och avfyrningskapslarna började förstöras i enlighet med INF-avtalet den 22 juli 1988 och den sista roboten förstördes den 12 maj 1991 på Kapustin Yars robottestanlägning.
Källor[redigera]
”RT-21M / SS-20 SABRE”. www.fas.org. http://www.fas.org/nuke/guide/russia/theater/rt-21m.htm. Läst 16 mars 2010.