Reichssicherheitshauptamt

Från Wikipedia
(Omdirigerad från RSHA)
Hoppa till: navigering, sök
RSHA:s organisation 1941
Reinhard Heydrich var RSHA:s förste chef.

Reichssicherheitshauptamt (tyska ”Rikssäkerhetsöverstyrelsen”, förkortat RSHA) var Nazitysklands säkerhetsministerium under andra världskriget. RSHA bildades den 27 september 1939 som ett överordnat ledningsorgan för Gestapo (Geheime Staatspolizei) och Kripo (Kriminalpolizei) samt NSDAP:s säkerhetstjänst, Sicherheitsdienst (SD). Gestapo och Kripo hade i sin tur sedan 1934 utgjort Sicherheitspolizei. I början av år 1944 hade RSHA omkring 50 000 anställda: drygt 31 000 inom Gestapo, drygt 12 000 inom Kripo och drygt 6 000 inom Sicherheitsdienst.[1]

Innehåll

Organisation [redigera]

RSHA bestod av sju avdelningar. Dessa hade bildats genom sammanslagningar av befintliga avdelningar och byråer i Hauptamt Sicherheitspolizei, Hauptamt Sicherheitsdienst och Geheime Staatspolizeiamt (Gestapa) samt från Reichskriminalpolizeiamt.

Avdelningar [redigera]

Uppbyggnad 1939 [redigera]

Amt i RSHA från Hauptamt Sicherheitspolizei från Hauptamt SD från Gestapa från Reichskriminalpolizeiamt
Amt I Amt Verwaltung und Recht (förvaltnings- och rättsavdelning) Avdelning I Byrå I, IV -
Amt II - Enhet II/1 - -
Amt III - Enhet II/3 - -
Amt IV Amt Politische Polizei
(politiska polisavdelningen)
- Byrå II, III -
AmtV Amt Kriminalpolizei
(kriminalpolisavdelningen)
- - Reichskriminalpolizeiamt
(rikskriminalpolisen)
Amt VI - Avdelning III - -

Chefer för RSHA [redigera]

  1. 27 september 1939 – 4 juni 1942: Reinhard Heydrich
  2. 4 juni 1942 – 30 januari 1943: Heinrich Himmler
  3. 30 januari 1943 – maj 1945: Ernst Kaltenbrunner

De högre tjänstemännens sociologi [redigera]

Av RSHA:s anställda kunde omkring 400 män och en kvinna (chefen för den kvinnliga kriminalpolisen) räknas till ledningsskiktet. Alla var akademiker som omsatte sin nazistiska ideologi i konkret handling. Inom Gestapo dominerade jurister, inom Kripo antikommunistiska kriminalkommissarier med erfarenhet från Weimarrepubliken och inom Sicherheitsdienst akademiker utan juridisk skolning med djupt liggande rasistiska åsikter. Deras sociala ursprung var påfallande homogent. Det handlade framför allt om relativt unga män som kom från den lägre medelklassen, framför allt söner till köpmän och lägre tjänstemän, och arbetarklassen, som hade studerat vid universitet. Alla högre tjänstemän hade även erfarenheten att inte enbart ha genomfört den nazistiska politiken vid skrivbordet, utan de hade även själva deltagit som chefer vid Einsatzgruppen och vid andra brott mot mänskligheten. Dessa erfarenheter förde de med sig tillbaka till skrivbordet där de ytterligare radikaliserade den nazistiska ras- och förintelsepolitiken.[2]

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ Dear, I.C.B., red (1995) (på engelska). The Oxford Companion to the Second World War. Oxford University Press: Oxford. Sid. 969. ISBN 0-19-214168-6 
  2. ^ ”Sicherheitsorgane im NS-Unterdrückungsapparat und ihre Rolle bei der Entrechtung und Ermordung der europäischen Juden” (på tyska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Begegnungsstätte der pädagogischen Abteilung der Gedenkstätte Theresienstadt. Freiwilligenbüro der Gedenkstätte Theresienstadt. Arkiverad från originalet den 10 februari 2012. http://www.webcitation.org/65LlaMPLj. Läst 10 februari 2012. 


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia