Rabarber

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rabarber
Rhubarb-flower-3.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Nejlikordningen
Caryophyllales
Familj Slideväxter
Polygonaceae
Släkte Rabarbrar
Rheum
Art Rabarber
R. rhabarbarum
Vetenskapligt namn
§ Rheum rhabarbarum
Auktor L., 1753
Hitta fler artiklar om växter med

Rabarber (Rheum rhabarbarum) är en art i familjen slideväxter, vars bladskaft är ätliga. Bladen innehåller oxalsyra och småbarn eller personer med anlag för njursten skall undvika att äta rabarber. Vanligtvis äts den kokt till kräm, saft eller i paj. Rabarbern är mycket sur, så det krävs mycket socker vid tillagning. Den syrliga rabarbersmaken kommer från äppelsyra,[1] som är mest förekommande i bladskaften. Den giftiga oxalsyran finns mest koncentrerad till själva bladen.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Rabarber är en relativt ung kulturväxt. På 1600-talet odlades rabarber som medicinalväxt och först när sockret blev vanligt och billigt under 1700- och 1800-talet började man äta växten. Det var först på 1800-talet den första gången beskrevs som föda. Det finns uppgifter från 1700-talet att man åt rabarberstjälkar tillsammans med lammkött och som vårprimör, råa med salt och peppar. Tidigare användes bladen i matlagning - stjälkarna kastades. Under andra världskriget avled fem personer i England efter att ha ätit både stjälkar och blad[3].

Rabarberstjälkar

Arten är ursprunglig i östra Sibirien, Mongoliet och nordöstra Kina. Odlad och förvildad på andra platser. De första odlingarna av rabarber i Sverige kan ha varit i Majorna "eftersom det säges, att rabarbern första gången i Sverige odlades på Kungsladugårds ägor."[4]

Biologi[redigera | redigera wikitext]

Det är en stor flerårig ört, 50–150 cm hög. Stjälkarna är kraftiga, ihåliga, kala eller håriga vid noderna. Bladstjälkarna på basalbladen är kraftiga, vanligen kortare än bladskivan, vanligen luden. Bladskivan är ljust grön, ibland mörkt purpurröd undertill, mörkt grön på ovansidan, triangulärt-äggrund med hjärtlik bas 12–40(–55) × 10–30(–60) cm, med krusiga eller vågiga kanter. Stjälkbladen är mindre. Blomställningarna är stora, nertill ledade. Blommorna är 2,5–4 mm i diameter, kalkblad sex, grönvita till gulvita. Frukten är en vingad nöt, 1,5–2 mm lång.

Vid Julita gård finns Nordiska Genbankens referenssamling av cirka 80 rabarbersorter.

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

  • Rheum franzenbachii Münter
  • Rheum ×cultorum Thorsrud & Reisaeter, 1948 nom. nud.
  • Rheum franzenbachii var. mongolium Münter
  • Rheum hybridum Murray, 1775
  • Rheum undulatum Linnaeus
  • Rheum undulatum var. longifolium C. Y. Cheng & T. C. Kao

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Skånska råvaror i säsong". Skansksasong.se. Läst 2 november 2012.
  2. ^ "Rabarber". Den virtuella floran. Läst 2 november 2012.
  3. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 94. ISBN 91-20-04445-3 
  4. ^ Det gamla Göteborg, Andra häftet, C. R. A. Fredberg, 1919, s. 37

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]