Rafer Johnson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rafer Johnson
Friidrott, herrar

Nation:  USA

Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Guld Rom 1960 Tiokamp
Silver Melbourne 1956 Tiokamp

Rafer Lewis Johnson (född 18 augusti, 1935) är en före detta amerikansk tiokampare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Johnson föddes i Hillsboro, Texas och flyttade till Kingsburg, Kalifornien som 9-åring. I high school spelade han i skolans lag för fotboll (inte den amerikanska utan den europeiska varianten), baseboll och basket. Eftersom han var duktig på flera idrotter drogs han till tiokampen efter att ha sett en tävling med den dubbla olympiska mästaren Bob Mathias (som vann guld i tiokamp i OS London 1948 respektive Helsingfors 1952), han sade till sin tränare "Jag kunde ha slagit de flesta av dessa killar i den tävlingen". Hans tiokampsdebut skedde 1954 för UCLA. Han imponerade då och slog sen världsrekordet i sin fjärde tiokamp. 1955 vann Johnson de panamerikanska mästerskapen i Mexico City och kvalificerade sig för både tiokampen och längdhoppet i de olympiska spelen i Melbourne 1956. Där hämmades han av en skada och kunde inte fullfölja i längdhoppet men tog en silvermedalj i tiokampen bakom Milt Campbell. Det var hans sista förlust i tiokamp.

Rafer Johnson som USA:s flaggbärare under invigningsceremonin för OS i Rom 1960.

På grund av skada missade han säsongerna 1957 och 1959 (den senare på grund av en bilolycka) men 1958 respektive 1960 satte Johnson nya världsrekord i tiokamp. Kronan kom 1960 vid de olympiska spelen i Rom 1960. Hans största motståndare var Yang Chuan-Kwang från Taiwan. Yang studerade också vid UCLA, de två tränade tillsammans och var vänner samt hade samma tränare, den legendariske Elvin C. "Ducky" Drake. Efter nio grenar ledde Johnson över Yang men den senare troddes kunna ta in försprånget och vinna i den sista (1500 m). Johnson lyckades dock att hänga på Yang och ta guldet.

UCLA spelade Johnson också basket under den legendariske coachen John Wooden och var en man för startfemman i 1959-60 års basketlag. [1]

Johnson utsågs till tidningen Sports Illustrated's "Sportsman of the Year" 1958 [2] och vann James E. Sullivan Award som den bäste amatöridrottaren i USA 1960[3], den förste färgade idrottaren som fått det priset. 1994 valdes han in i första klassen i The World Sports Humanitarian Hall of Fame [4]. 1998 nämndes han som en av ESPN:s 100 största nordamerikanska idrottare under 1900-talet[5]. 2006 utnämnde NCAA honom som en av 100 mest inflytelserika idrottsstudenterna de sista 100 åren[6].

Efter guldmedaljen i Rom avslutade Johnson sin idrottskarriär. 1960 började han agera i filmer och som sportkommentator. 1968 var han involverad i Robert Kennedys presidentkampanj och var en av dem som brottade ner dennes mördare Sirhan Sirhan på golvet. 16 år senare valdes han ut att tända den olympiska elden i de olympiska spelen i Los Angeles 1984.

Johnson medverkade i många filmer inklusive James Bond-filmen film Tid för hämnd (License to Kill) 1989 som en DEA-agent. Självbiografin "The Best That I Can Be" publicerades 1998.

Johnsons bror, Jimmy, amerikansk fotbollsspelare, är en medlem av Pro Football Hall of Fame och hans dotter, Jenny Johnson Jordan[7], deltog i beach volleyball vid de olympiska spelen i Sydney 2000 parallellt med sin collegekarriär vid UCLA.

Rafer Johnson Junior High School i Kingsburg, Kalifornien. har fått sitt namn efter Johnson, likaså Rafer Johnson Community Day School i Bakersfield, Kalifornien och Rafer Johnson Children's Center in Bakersfield, Kalifornien. Den sista skolan, som också har klasser för specialutbildning för studenter i åldrarna 0-5 år firar också en årlig Rafer Johnson dag. Varje år talar Johnson vid detta tillfälle och träffar hundratals studenter med speciella behov när de möts i olika friidrottsgrenar.

Johnson är också talesman för Hershey's Track & Field Games[8] och är mycket involverad i Special Olympics Southern California[9], han är en av grundarna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1] "UCLA.edu Spotlight" 1 oktober 2005
  2. ^ [2] Sports Illustrated 1958
  3. ^ [3] Sullivanpriset 1960
  4. ^ [4] World Sports Humanitarian Hall of Fame
  5. ^ [5] ESPN-listan, Rafer på 54:e plats
  6. ^ [6] NCAA-listan
  7. ^ [7] Dottern Jenny på Beach Volley Database
  8. ^ [8] Hershey's Track & Field Games
  9. ^ [9] Special Olympics Southern California

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]