Ramadan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lyktor dekorerar gator i Kairo under ramadan.

Ramadan (arabiska: رمضان) är i den muslimska kalendern den nionde månaden och en helig fastemånad som är en av islams fem pelare. Ramadan är den månad under vilken Koranen först uppenbarades för profeten Muhammed. Under 29 eller 30 dagar måste alla rättrogna muslimer fasta, det vill säga avhålla sig från att äta, dricka, röka och älska, från soluppgång till solnedgång (Koranen 2:183-187).

Organisationen Svensk Handel räknade med att ramadan i Sverige årligen omsätter ungefär en miljard kronor i dagligvaruhandeln.[1]

Genomförande[redigera | redigera wikitext]

Genom att från gryning till skymning helt avstå från mat, dryck och sex ska muslimer som deltar i fastan lära sig tålamod och ödmjukhet och öka sitt medvetande om religionen. De ber till Gud (arabiska: Allah) mer än vanligt och önskar då förlåtelse för gångna synder och vägledning för att leva rättfärdigt och rena sig själva genom avhållsamhet och goda gärningar. Alla förväntas uppträda väl, ge allmosor (zakat), högakta sin familj och undvika våld, ilska, avundsjuka, småaktighet, girighet och ryktesspridning. Ramadan är också en tid för festligheter då familjer, släktingar och vänner träffas för att bryta fastan eller äta senare måltider tillsammans. Företag sponsrar banketter för medarbetare och kunder. Bättre bemedlade personer dukar upp och delar ut mat till den som inte har råd eller hinner hem innan solen går ner. Gator och byggnader dekoreras och påkostade tv-produktioner är mycket populära i många länder. Ramadan följs av högtiden eid al-fitr.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

I arabisk kultur var ramadan namnet på den nionde månaden även före islam. Ordet kommer från den semitiska roten rmḍ som i ordet ramiḍa eller ar-ramaḍ som betecknar stark hetta,[2] bränd mark och brist på proviant. Enligt Koranen påkallar Gud att fastan är obligatorisk "som den också var för de innan er", vilket enligt en tidig hadith hänvisar till judendomens fasta vid högtiden jom kippur.[3][4]

Tidpunkt[redigera | redigera wikitext]

Ramadan inleds när månskäran (arabiska Hilāl) skådas. Månskäran framträder typiskt en dag (eller mer) efter den astronomiska nymånen (som inte kan ses då solen, månen och jorden ligger på en rak linje) som markerar starten på den nya månaden, vilket gör att muslimer vanligtvis med god säkerhet kan uppskatta ramadans början. Meningskiljaktigheter finns dock eftersom traditionen säger att månen ska siktas med det 'nakna ögat' och var man befinner sig på jorden avgör när detta är möjligt. Med satellit-tv kan muslimer världen över oavbrutet följa tidpunkterna i den heliga staden Mekka i Saudiarabien och följa dessa eller beräkna egna ramadantider utifrån tidszonerna. Andra menar att ramadan börjar då månskäran först siktas av muslimer oavsett var i världen detta sker. Ytterligare ett svar, bland flera, är att var och en själv ser månen.[5] Beroende på hur månen kan ses varar månaden ramadan vanligtvis i 29 eller 30 dagar.

Enligt den gregorianska kalendern flyttas tidpunkten för ramadan tillbaka med omkring elva dagar varje år eftersom den muslimska kalendern är en månkalender.

Sedvänjor[redigera | redigera wikitext]

Fastan[redigera | redigera wikitext]

Månader i den
muslimska kalendern
1. Muharram
2. Safar
3. Rabi' al-Awwal
4. Rabi' al-Akhir
5. Jumada-l-Awwal
6. Jumada-l-Akhirah
7. Rajab
8. Sha'ban
9. Ramadan
10. Shawwal
11. Dhu-l-Qa'dah
12. Dhu-l-Hijjah

Under ramadan ska alla vuxna och friska muslimer från gryning till skymning avhålla sig från mat, dryck, rökning samt sexuella relationer. Genom fastan (sawm) anses hjärtat styras iväg från världsliga aktiviteter, själen renas och människor påminnas om hur beroende de är av Gud, vilket antas leda till större ödmjukhet, sannfärdighet och medvetenhet om det gudomliga i skapelsen. Genom att själva uppleva fattigdomens prövningar kan muslimer helhjärtat ge allmosan zakat, den tredje av islams fem pelare. Många barn vänjer sig gradvis vid fastan genom att till exempel bara avstå från mat och dryck en kortare tid under dagen. Vissa får lov att stå över fastan, bland annat gamla och sjuka samt gravida eller ammande kvinnor. Den som annars avstår från fastan eller bryter mot ramadans regler förväntas under ett senare tillfälle ta igen de missade dagarna.

Böner och koranläsning[redigera | redigera wikitext]

Muslimer uppmuntras att läsa hela Koranen under ramadan. Koranen är uppdelad i 114 kapitel (suror) och man bör läsa alla kapitel innan ramadan är slut. Somliga reciterar hela Koranen med särskilda böner som kallas tarawih och som hålls i moskén varje kväll och då ett helt avsnitt (juz') läses. Avsnitten utgör 1/30 av koranen så vid månadens slut har hela den heliga boken reciterats.

Givmildhet[redigera | redigera wikitext]

Ramadan är också en tid då muslimer ska ägna mindre tid åt världsliga aktiviteter och istället fokusera på självutveckling, rening av själen och upplysning. På så vis skapas en länk mellan dem själva och Gud genom bön, åkallan, välgörenhet, goda gärningar, vänlighet och hjälp till andra. Under denna period betalar man zakat mal som är en summa baserad på ens förmögenhet (normalt 2.5 procent av förmögenheten). I Sverige bestäms varje år för zakat al-fitr en summa som man ska ge sista dagen man fastar (75 kr/hushållsmedlem 2011).

Sociala aspekter av traditionen inkluderar inbjudningar till festliga måltider och att man bjuder de mindre bemedlade på mat.

Måltiden som bryter fastan[redigera | redigera wikitext]

Den fastebrytande måltiden i skymningen kallas på arabiska iftar som bokstavligen betyder frukost. När solen gått ner är det brukligt att först dricka vatten och äta dadlar samt yoghurt. Detta sker ofta rituellt och enligt Muhammeds föredöme (sunna) och av praktiska hälsoskäl - i Egypten till exempel ökar under ramadan inte bara förbrukningen av mat och elektricitet substantiellt utan även av medikament för matsmältningsproblem.[6] Efter detta dagens första inmundigande följer tacksägelsebön innan en måltid som i många hem är enkel och består av frukt och grönsaker tillsammans med traditionella rätter. Numera är iftar ofta också banketter och små festivaler där familjer och vänner möts men också mer formella tillställningar som anordnas av företag och andra organisationer. Hela restauranger och festvåningar kan reserveras för hundratals gäster. Lika vanliga är välgörenhetsbjudningar, till exempel i moskéer och vid dukade långbord (mawaed rahman) på gatorna i Kairo, Egypten, där mindre bemedlade bjuds på dagens första måltid som ofta även inkluderar kött och bönor, och som lika gärna bevistas av förbipasserande som inte hinner hem till sin egen familj.

Måltiden innan fastan inleds[redigera | redigera wikitext]

Gryningsmåltiden kallas för suhoor (arabiska: سحور gryningsljuset) och även för sehur, sehri, sahari och sahur på andra språk. Den sker under fastemånaden ramadan innan solen går upp och innan fajr, dagens första bön. Gryningsmåltiden suhoor anses vara en av de viktigaste måltiderna under månaden ramadan.[7]

Allmaktens natt[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Laylat al-Qadr

Ramadan är en viktig högtid för muslimer då det är under denna månad som "allmaktens", "kraftens", "ödets" eller "härlighetens" natt (laylat al-qadr) anses ha infallit, sannolikt under det tjugosjätte dygnet i månaden. Det var då Guds budskap genom ärkeängeln Jibril (Gabriel) började uppenbaras för Muhammed, vilket sedan nedtecknats i Koranen. Om man ber under denna natt, motsvarar det 1000 månader, enligt Koranens sura 97.

Den mindre vallfärden[redigera | redigera wikitext]

Den mindre omfattande vallfärden umra brukar ofta genomföras under ramadan.[8]

Avslutande högtid[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Eid al-Fitr

Ramadan avslutas med högtiden eid al-fitr som börjar dagen efter fastemånadens slut och pågår för en del muslimer upp till fyra dagar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Johansson, Ida (2008-08-01). ”Invandrarna ny målgrupp – de handlar för 118 miljarder per år, pengar som butikerna nu börjar slåss om”. Göteborgs-Posten: s. 38. 
  2. ^ Ramadan FAQ Läst 5 september 2010.
  3. ^ Sunan al-Tirmidhi I.145 på engelskspråkiga Wikipedia
  4. ^ Goyṭayn, Šelomo D. (1966). Studies in Islamic history and institutions. Leiden, NL: E. J. Brill. Sid. 95–96. ISBN 9004030069  Refererad på engelskspråkiga Wikipedia
  5. ^ Hilal Sighting & Islamic Dates: Issues and Solution Insha'Allaah. Hilal Sighting Committee of North America (website). Läst 5 september 2010.
  6. ^ Abdel-Moneim Said (2009-09-03),"Wasting Ramadan", Al-Ahram Weekly Läst 5 september 2010.
  7. ^ Fördelar med Suhoor (Grynings måltid) Läst 2013.07.18
  8. ^ ”Islamguiden”. http://www.islamguiden.com/vadhajj.shtml. Läst 18 september 2008. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]