Ramsay

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dalhousie huvudmannens vapen.

Ramsay (uttalas [rámmse]) är en klan från de skotska lågländerna med Anglo-Normandisk ursprung.[1] I Skottland kan klanen spåras tillbaka till 1100-talet.[2]

Urgammal skotsk storätt. Inkom till Sverige 1577 (Hans/Joan Ramsay). Introducerad på svenska riddarhuset 1633 Svenska adliga ätten nr 215[3], finska nr 17 och friherrliga nr 40.

Denna ätt sträcker sina rötter långt in i den grå forntiden, ända till legendens och sagans tider. Om dess hem och ursprung har det funnits olika meningar. Vanligen anses den vara genuint skotsk, vilket dock kan vara tvivel underkastat, eftersom själva namnet inte skulle syfta på skotsk källa, utan snarare nordfransk eller normandisk. Därtill kommer det faktum att den förste kände av namnet var en av deltagarna i det första korståget, i vilket veterligen inte skottar ännu deltog, men nog normander i stort antal, och slutligen att de först kallade sig "de Ramsay", vilket inte var något skotskt bruk utan tydligt visar på franskt ursprung. Det är därför ganska antagligt att ätten haft sitt första stamsäte i Normandiet, och tillhört den här av normandiska äventyrare, som Wilhelm Erövraren år 1066 överförde till England och varmed han intog detta land efter det blodiga slaget vid Hastings.

En annan version är att ätten skulle vara av anglosaxiskt ursprung boende i norra England i Northumberland, varifrån den, tillsammans med den övriga kvarlevan av den anglosaxisk adeln blivit fördriven av samme Wilhelm Erövraren, och i det skotska grannlandet sökt och funnit en tillflyktsort undan den svåra förföljelsen.

De första säkra fakta som möter oss i ättens historia är då konung David I av Skottland år 1141 förlänade godset Dalhousie åt Sigmundus de Ramsay till ”evärderlig besittning åt honom och hans efterkommande.” Denna ätt, som under tidernas lopp uppsteg till värdighet av grevar, earl och slutligen markis av Dalhousie, utbredde sig snart genom yngre söner av släkten i flera grenar såväl i England som huvudsakligast i Skottland. Sålunda finns det Ramsay av Russel, Ramsay av Colluthie, Lord Ramsay of Balmain, Ramsay of Idington, Ramsay of Wauchtrum, greve Ramsay av Haddington och Earl Ramsay of Holderness, Ramsay of Whitehull, lord Ramsay of Glenmark, lord Ramsay of Panmure, som tydligen alla härstammar från samma stam då de samtliga bär ett nästan likadant vapen. En gren, som man vet säkert är släkt med Dalhousie, är Ramsay of Bamff, vars första kända person var Nessus, som var bror eller kusin till William de Ramsay, vars far eller farfar var Simundus.

Stamvapnet[redigera | redigera wikitext]

Det rätta stamvapnet är en silversköld visande en svart örn med uppåt utslagna vingar, vändande huvudet åt höger och i näbben hållande en uppvänd signetring av guld, samt i dess bröst en växande halvmåne av silver. Hjälmen är krönt av en grevlig krona, varur uppstiger en åt höger vänd enhörning av silver. Sköldhållarna är två bakåtseende gyllene gripar, stående på en piedestal, som till sin övre del är belagd med gröna lagerkvistar. Ovanför skölden, men bakom hjälmen framöver ett grönt band med familjens valspråk "Ora et Labora", tecknat i gyllene bokstäver.

Personer med efternamnet Ramsay[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Clan Ramsay" Standing Council of Scottish Chiefs. 30 Sep. 2008.
  2. ^ "Clan Ramsay History" Clan Ramsay Association of North America. 30 Sep. 2008.
  3. ^ Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel ... s. 309

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]