Rangkrona

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Rangkrona kallas en emblematisk, oftast heraldisk, framställning av en krona som är till för att utmärka en särskild rang eller status som innehavaren har. För personer med ärvd status, kan en sådan krona även kallas bördskrona.

I våra dagar används rangkronor i första hand som avbildningar av kronor i heraldiska vapen. Monarkier har ofta en kungakrona eller annan rangkrona motsvarande statschefens titel ovanpå skölden i sitt statsvapen.

Kommuner som har status av stad kan i många länder använda en murkrona på sin vapensköld. På adliga vapen används rangkronor motsvarande de olika adelstitlarna. I de flesta fall har kronor av detta slag aldrig existerat i sinnevärlden, utan utgör bara ett emblematiskt rangtecken.

Rangkronor i olika länder[redigera | redigera wikitext]

Danmark[redigera | redigera wikitext]

Royal Crown of Denmark.svg Crown of the Crown Prince of Denmark.svg Crown of a Prince of Denmark.svg T04 Danish Count.svg T05 Danish Baron.svg T06 Danish Nobility.svg
Konung/Drottning Tronföljaren
(Kronprins/Kronprinsessa)
Prins/Prinsessa Greve/Grevinna Friherre/Friherrinna Obetitlad adel

Finland[redigera | redigera wikitext]

Finland är republik och använder ingen krona ovanpå skölden i sitt riksvapen. Vissa finska städer använder murkrona på sin sköld.

På landskapsvapen i Finland används trots det republikanska statsskicket de gamla hertig- och grevekronorna som de historiska landskapen tilldelades på 1500-talet; den dåtida grevliga kronan ser ut som nutidens svenska friherrekrona. De nutida län och landskap som har bildats, använder också dessa kronor. Man använder då den ranghögsta av de kronor som finns på något av de historiska landskapsvapen som helt eller delvis ingår i det moderna administrativa området.

Finsk adel som fick sin status före 1809 använder samma kronor som adeln i Sverige (se nedan). Under tiden som storfurstendöme under Ryssland 1809-1917 influerades adelsheraldiken av den ryska.

Karjalan historiallisen maakunnan vaakuna.svg Savonia coat of arms.svg Porin vaakuna.svg
hertiglig krona på
Karelens landskapsvapen
grevlig krona på
Savolax landskapsvapen
murkrona på
Björneborgs stadsvapen

Norge[redigera | redigera wikitext]

I Norge infördes bygelkrona med korsglob som symbol för kungamakten år 1671. Sedan 1991 finns den i en särskild utformning, den så kallade rikskronan som enligt Utrikesdepartementets bestämmelser ska användas av samtliga myndigheter. Därutöver finns en monogramkrona som används av kungen personligen och en regaliekrona som används av kungliga slottet.[1]

Heraldic crown of the King of Norway.svg Crown of the Crown Prince of Norway.svg T04 Danish Count.svg T05 Danish Baron.svg T06 Danish Nobility.svg
Konung/Drottning Tronföljaren Greve/Grevinna Friherre/Friherrinna Obetitlad adel

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

Crown of Saint Edward (Heraldry).svg Coronet of the British Heir Apparent.svg Coronet of a Child of the Sovereign.svg Coronet of a Grandchild of the Sovereign.svg Coronet of a British Duke.svg Coronet of a British Marquess.svg Coronet of a British Earl.svg Coronet of a British Viscount.svg Coronet of a British Baron.svg
S:t Edvards krona
Konung/Drottning
Tronföljaren
prins av Wales
hertig av Rothesay
hertig av Cornwall
Prins/Prinsessa
(monarkens barn)
Prins/Prinsessa
(övriga)
Hertig/Hertiginna Markis/Markissinna Earl/Grevinna Vicomte/Vicomtessa Friherre/Friherrinna

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige används rangkronor av kungahuset, riddarhuset och vissa myndigheter. Sveriges riksvapen, som även är statschefens personliga vapen, är krönt med kungakrona.[2] Kungakronan består av en ring med fem synliga slutna byglar, fem synliga smultronblad och en riksäpple på toppen och har foder av purpur.[3] Kungakronan kröner statliga myndigheters vapen till exempel länsstyrelser och används även av drottningen.

Kungahusets prinsar och prinsessor använder öppna kronor med blått foder. Kronringen pryds av fem synliga spetsar och fyra synliga svarta vasar[4]. Kronornas utformning går tillbaka till Erik XIV:s kröningarvfurstarna bar kronor inspirerade av de tyska kurfurstarnas och de österrikiska ärkehertigarnas kronor. De fick sin slutgiltiga utformning av Gustav III som lade till vasarna. Sedan prinsar 1772 fått svenska landskap som titulärhertigdömen ersatte prinskronan gradvis den äldre hertigkronan på landskapsvapnen. Tronarvingen (om denne är kronprins eller kronprinsessa) använder en liknande krona med endast en vase placerad mitt på kronringen[4].

Före kommunreformen 1971 användes murkronor på stadskommunernas vapen. Vissa kommuner har valt att behålla dem i sina kommunvapen.

På adliga vapen finns i Sverige tre typer av rangkronor, adlig (obetitlade adeln), friherrlig och grevlig, motsvarande de tre vanligaste typerna av svensk adel.

Svenska kunglig krona (korrekt)b.svg Crown of the Crown Prince of Sweden (Ströhl).svg Ducal Crown of Sweden.svg Grevlig krona.svg Friherrlig krona.svg Adlig krona.svg Murkrona.svg
Konung/Drottning
(samt staten)
Tronföljaren
(Kronprins/Kronprinsessa)
Hertig/Hertiginna
(Prins/Prinsessa)
Greve/Grevinna Friherre/Friherrinna Obetitlad adel Städer (-1971)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Innføring i militær heraldikk” (PDF). Forsvaret. 1 april 2013. sid. 14-15. http://forsvaret.no/om-forsvaret/fakta-om-forsvaret/Forsvarets-visuelle-profil/Documents/Innf%C3%B8ring%20i%20milit%C3%A6r%20heraldikk.pdf. Läst 23 december 2013. 
  2. ^ Lagen (1982:268) om Sveriges riksvapen
  3. ^ ”Heraldik, Kronor”. riksarkivet.se. http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=10437&refid=10438. Läst 17 juni 2011. 
  4. ^ [a b] Klingspor, Carl Arvid (1887). Handbok i praktisk wapenkonst. Stockholm. Libris 2745073 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lilla Uppslagsboken, Förlaget Norden AB, Malmö 1974, band 4, främre pärmens insida, samt band 5, spalterna 1140-1141.

Se även[redigera | redigera wikitext]