Rapakivi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rapakivigranit.

Rapakivi eller rapakivigranit [ra'pakivi-][1] är en granit bildad av hornblände-biotit under jotnium,[2] vanligen röd och bestående av stora rundade kristaller av ortoklas täckta med oligoklas. Rapakivi är i allmänhet förhållandevis grovkornig och har ofta porfyrisk textur, i samband med vilken de rundade och flera centimeter stora kalifältspatströkornen i den stundom är omgivna av ett yttre smalt oligoklas- eller plagioklasbälte. De övriga mineral vilka den består av är kvarts och amfibol.[1][2]

Ordet är sammansatt av de finska orden rapa (ordagrant "lera", "smuts") och kivi ("sten", "stenblock") och betyder i överförd bemärkelse ungefär "vittrad sten" eller "förvittrad granit",[1] eftersom de olika värmeexpansionskoefficienterna av mineralerna som rapakivigranit består av gör den smulig. En del varieteter vittrar lätt till grus.[2]

Rapakivi är en ganska ovanlig typ av granit och den yngsta kända prekambriska graniten.[2] Den återfinns till största delen i sydöstra Finland och på Åland.[1] Den förekommer också bland annat i Letala i sydvästra Finland, och i vissa delar av Sverige, till exempel vid Nordingrå och i trakten av Gävle.[2]

Rapakivi är det material som använts i Ålands medeltida stenkyrkor.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] rapakivigranit i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 29 juni 2014.
  2. ^ [a b c d e] Dalén, Uno, red (1965). Bonniers lexikon. Stockholm: AB Nordiska Uppslagsböcker. Libris 8198071