Rastplats

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sweden road sign H13.svg

En rastplats är en plats placerad vid en större väg, avsedd för vägtrafikanter att stanna och vila på. Standarden varierar mellan olika länder och rastplatser.

Ibland finns restaurang och bensinstation med mera nära rastplatsen, men de räknas inte som tillhörande rastplatsen, utan är rent privata anläggningar.

Service till trafikanter med olika behov[redigera | redigera wikitext]

Rastplatser utformas för att möta behov hos många olika typer av trafikanter. Ett exempel är att funktionshindrade ska kunna nyttja anläggningarna.

Yrkestrafikanter[redigera | redigera wikitext]

Ett finmaskigt nät av trygga rastplatser med god kapacitet, rätt funktionalitet och i gott skick ger förutsättning för yrkeschaufförer att kunna utföra effektiva transporter inom ramen för lagstadgade kör- och vilotider.

Tunga lastbilar är numera utrustade med digital färdskrivare, vilka följs upp systematiskt av myndigheterna. Om kör- och vilotidsreglerna överskridits (15 min överträdelse räcker), utfärdas personlig bot till chauffören. Om åkeriets förare får många böter och revision visar att åkeriet inte arbetat tillräckligt förebyggande, kan Transportstyrelsen utfärda företagsbot.

I många länder är det lägre risk för kostsamma böter vid felparkering än för brott mot kör- och vilotidsreglerna. Risken kan dessutom skilja mellan inhemska och utländska chaufförer. Detta har bl a i Holland konstaterats leda till att allt fler utländska lastbilar parkerar trafikfarligt på vägrenen för att ta rast i sista stund utan att tappa effektiv körtid[1].

Arbetsmiljölagar kan skilja mellan länder. I flera regelverk ställs inte enbart krav på arbetsgivare (t ex åkeriägare) och arbetstagare (t ex chaufförer), utan även på andra aktörer. Ett exempel är arbetsmiljökrav på den som låter bygga en anläggning som kommer att brukas yrkesmässigt. Ett annat exempel är arbetsmiljökrav på den som råder över ett arbetsställe, även för andra än egna arbetstagare. För yrkeschaufförer är vägen och dess sidoanläggningar så som rastplatser självklart viktig del av arbetsmiljön, även om arbetsgivaren inte råder över den. Därför ställs högre krav på rastplatser utifrån yrkeschaufförers behov (t ex sanitärt) än för hobbytrafikanters behov.

Europa[redigera | redigera wikitext]

Konventionen om europavägar skriver: "Rastplatser ger möjlighet för resande att stanna i omgivning som ger en rast från trafikens monotoni. Landskapsformen är viktig i sammanhanget. Rastplatser bör finnas med lämpliga intervaller. En skylt som visar infarten till en rastplats bör också visa avståndet till nästa rastplats eller serviceanläggning. Vattenkran, bord, väderskydd och handikappanpassad toalett är önskvärda.".

Sverige[redigera | redigera wikitext]

En rastplats vid E4:an, nybyggd 2008.

Det finns drygt 350 rastplatser i Sverige (2013) som sköts av Trafikverket.[2] Trafikverkets rastplatser är främst avsedda för tillfällig rast och vila och inte för övernattning.[3] På rastplatser och skyltade P-platser är det i regel tillåtet att parkera högst 24 timmar.[3]

Rastplatserna ser olika ut, men gemensamt är att alla ska vara anpassade både för personer med och utan funktionshinder.[2] Vanligtvis finns informationstavlor, bord och bänkar för att trafikanterna ska kunna äta medhavd färdkost och möjlighet att slänga sopor från resan.[2] Dessutom brukar det finnas toaletter. På en del finns även möjlighet att tömma lösa latriner.[3]

Rastplatserna ska också skötas om regelbundet. På rastplatsbyggnaden finns en skylt, där entreprenören ska anteckna senaste städtidpunkt och signera vem som utfört städningen.[3]

Danmark[4][redigera | redigera wikitext]

Danmarks vision för rastplatser på motorvägnätet säger bl a att det inte ska vara mer än 3 mil mellan rastmöjligheter och max 7 mil mellan tankplatser.

Vejdirektoratets strategi för rastplatser innehåller 6 målsättningar: • Resan är trygg, säker och tillfredsställande. • Resenären erbjuds relevant service. • Att natur, miljö och arkitektur är beaktad. • Samåkning stöds. • Affärsmässighet tillvaratas i samarbete med Vejdirektoratets partners och andra. • Att bibehålla och om möjligt öka intäkterna från rastplatserna.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Increasing number of truck breakdowns: Simply bad luck?
  2. ^ [a b c] ”Rastplatser”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Privat/Resan-och-trafiken/Din-resa/Rastplatser/. Läst 27 mars 2013. 
  3. ^ [a b c d] ”Frågor och svar”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Privat/Resan-och-trafiken/Din-resa/Rastplatser/Fragor-och-svar-om-rastplatser/. Läst 27 mars 2013. 
  4. ^ Rastepladser på motorveje

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Trafikverket: Rastplatser Information om de rastplatser i Sverige som Trafikverket ansvarar för och möjlighet att söka rastplatser via karta.