Reinhard Bütikofer

Från Wikipedia
Reinhard Bütikofer
Reinhard Bütikofer, 2019.
FöddReinhard Hans Bütikofer
26 januari 1953[1][2] (71 år)
Mannheim[3]
Medborgare iTyskland
Utbildad vidRuprecht-Karls-Universität Heidelberg
SysselsättningPolitiker[4]
Befattning
Ledamot i Baden-Württembergs lantdag
Europaparlamentariker
sjunde Europaparlamentet, Tyskland (2009–2014)[5]
Europaparlamentariker
åttonde Europaparlamentet, Tyskland (2014–)[6][5]
Europaparlamentariker
nionde Europarlamentet, Tyskland (2019–)[5]
Politiskt parti
Allians 90/De gröna
Utmärkelser
Baden-Württembergs förtjänstorden (2015)
Webbplatsreinhardbuetikofer.eu/
Redigera Wikidata

Reinhard Bütikofer, född 26 januari 1953, är en tysk politiker för Die Grünen. EU-parlamentariker sedan 2009 och språkrör för Europeiska gröna partiet sedan 2012.

Bütikofer är född i Mannheim och växte upp i Spreyer. Han studerade filosofi, sinologi och historia vid Heidelbergs universitet men tog aldrig ut någon examen. Under studenttiden var han aktiv i den maoistiska vänsterrörelsen.

På 1980-talet engagerade sig Bütikofer i Die Grünen och både lokalt i Heiedelberg och sedermera som ledamot i delstatsparlamentet i Baden-Württemberg.

2002-2009 var han ordförande för Die Grünen på nationell nivå och 2009 valdes han i EU-parlamentet. I EU-parlamentet är han ledamot i Utskottet för industrifrågor, forskning och energi, han är även kassör för Gröna gruppen

EGPs rådsmöte i Athen hösten 2012 valdes Bütikofer till nytt manligt språkrör efter belgaren Philippe Lamberts.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Artikeln är helt eller delvis en översättning från engelska Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Reinhard Bütikofer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Munzinger Personen, Reinhard Bütikofer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] läs online, www.europarl.europa.eu.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.europarl.europa.eu.[källa från Wikidata]