Reklam

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Coca-Cola-reklam från cirka 1890-talet.

Reklam är ett massmedium, som har till syfte att lysa upp och skapa uppmärksamhet runt idéer, varor och tjänster, samt påverka och ändra människors åsikter, värderingar eller handlingar, i första hand konsumtionsbeteende. Oftast är avsändaren ett företag, och mottagaren en konsument. Konsumenten kan vara en enskild person eller en annan organisation.

Avsikten med reklam är ofta att marknadsföra ett företags produkter eller tjänster med slutmålet att öka försäljningen av dessa, och därmed öka företagets inkomster.

Reklamen är nära besläktad med propaganda och i vissa länder[förtydliga] använder man det sistnämnda som beteckning för båda.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Från tyska "reklame" av franska "réclame". I svenska språket sedan 1830. Möjligen under påverkan av det eng. -amer. "to reclaim", påkalla uppmärksamhet (se reklamera, re- åter och clamare -ropa) från latinska "reklamare", ropa emot (varifrån betydelsen replik hos franska "réclame").[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Reklam har funnits i olika former sedan tidernas begynnelse. Den äldsta och enklaste formen av reklam är "mun till mun-metoden" det vill säga att ett rykte sprids mellan människor om en produkt eller tjänst. Denna ryktesspridning är ännu en hörnsten i en stor del av reklamen, framförallt när man vill bygga ett starkt varumärke och stärka ett företags anseende eller framtoning (image).

Ett mer raffinerat sätt att marknadsföra sig blev att använda grafik för att upplysa om sin verksamhet. En skomakare kunde till exempel ha en skylt föreställande en sko utanför sin verkstad.

När så skriftspråket, böcker och senare boktrycket uppfanns så tillkom möjligheten att nå konsumenter via nya vägar. Det gick då att producera ett reklambudskap som kunde lagras och transporteras, samt nå ett stort antal personer vid olika tidpunkter och platser.

Utvecklingen av reklam tog fart i västvärlden under 1800-talet i takt med att läskunnigheten ökade. Tidningar och tidskrifter publicerade reklam och började använda intäkterna för att finansiera sin verksamhet. Utomhusreklam, särskilt i städer, ökade.

Under 1900-talet kom så nya medier i form av radio, TV, film och senare även internet och andra digitala, interaktiva medier. Samtidigt utvecklades forskning runt reklam och man drog lärdomar från beteendevetenskap såsom psykologi och sociologi.

Under detta århundrade växte kunskapen om hur reklamen kan spela en avgörande roll för ett företags försäljning.

Mål[redigera | redigera wikitext]

Majoriteten av all reklam avser att få en konsument, mottagaren, att upptäcka en produkt och konsumera den. Den som använder sig av reklam kallas avsändare. Behovet av reklam uppstår när avsändaren eller dennes produkt är okänd för mottagaren, eller när avsändaren är utsatt för konkurrens. Genom att i reklamen framställa produkten som positiv gentemot mottagaren så hoppas man att denne väljer avsändarens produkt.

Produkten kan vara en vara, till exempel en bil eller ett klädesplagg, eller en tjänst som en försäkring eller en bilreparation. Reklamen kan även avse att påverka människors ställningstagande och uppfattningar i enskilda frågor.

För vissa produkter är det viktigt med en stark image eller framtoning. En image är den uppfattning konsumenten har om en produkt, ofta kopplat till dess varumärke. Lyxprodukter och relativt dyra produkter som bilar är beroende av en stark image, medan snabbkonsumerade och billiga produkter som tuggummi är mindre beroende av ett starkt varumärke för att kunden ska välja dessa.

Metoder[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera sätt att uppnå en effekt genom reklam, och reklamen utformas olika därefter.

Man brukar skilja på två stora reklamformer: reklam som vänder sig till privatpersoner kallas business-to-consumer (B2C) och reklam mot företag kallas business-to-business (B2B). Många reklambyråer specialiserar sig inom ett av dessa områden. Skillnaderna mellan B2B och B2C är främst de olika förutsättningarna som råder i affärsvärlden jämfört med privat konsumtion. Detta leder ibland, men inte nödvändigtvis, till olika former av reklam.

För att reklamen ska få bäst effekt anpassas den för att nå de mest troliga konsumenterna. Man brukar i regel använda sig av målgrupper för att definiera vem produkten passar och vad denna målgrupp har gemensamt. Denna målgruppsdefinition används som utgångspunkt för hur reklamen anpassas.

En metod att nå en målgrupp kan vara att rikta sig mot de personer som har ett starkt socialt inflytande på sin omgivning. Dessa brukar kallas kosmopoliter och är ofta initiativtagande och socialt utåtriktade inom exempelvis en vänskapsgrupp eller en arbetsgrupp. De är ofta så kallade early adopters som tidigt skaffar en ny produkt. Kosmopolitens åsikter, värderingar och konsumtionsvanor tas sedan ofta upp av dess omgivning.

En central del i reklamen handlar om att lyfta fram en produkts fördelar, ibland i jämförelse med konkurrerande produkter. Det kan handla dels om de rent praktiska fördelarna med produkten, men också om sidoeffekter, som den sociala status produkten ger konsumenten. I vissa fall försöker reklamen överhuvudtaget inte ge positiva intryck, utan använder negativa eller kontroversiella budskap för att framkalla uppmärksamhet för produkten.

Typer av reklam[redigera | redigera wikitext]

Man kan dela in reklam i flera olika kategorier. Främst brukar man skilja på vilket medium man använder men det finns även olika typer av reklam som använder samma medieformer. Tidningsannonser, reklamblad, broschyrer och liknande reklam i pappersformat brukar sammanfattas som tryckt reklam eller "tryck". Reklam på internet kan bestå av rörlig media (film) såväl som statisk grafik och text.

Olika medier och reklamvarianter har olika för- och nackdelar. Vissa, som direktreklam, har svårt att få uppmärksamhet hos mottagaren men kan samtidigt nå en stor mängd människor. En försäljare som demonstrerar sin produkt kan däremot inte nå lika många mottagare, men kan å andra sidan få mottagarens fulla uppmärksamhet.

Genom att välja vilken sorts media man annonserar i så kan man lättare nå sin produkts målgrupp. Vissa målgrupper läser till exempel morgontidningar mer än andra. Vill man sedan inrikta sig mer och nå målgruppen "stockholmare med akademisk bakgrund" så kan avsändaren välja Svenska Dagbladet att annonsera i.

Traditionell reklam som riktar sig till en bred allmänhet kallas above the line. Motsatsen, below the line, riktar sig till specifika målgrupper.

Tidningsreklam[redigera | redigera wikitext]

Reklamannonser i tidningar och tidskrifter är en av de äldsta reklamformerna. Eftersom det finns så många tryckta publikationer, alla inriktade på läsare med särskilda geo- och demografiska förhållanden, så kan man lätt nå en viss målgrupp genom att annonsera i en viss tidning.

Det finns också möjlighet att inkludera reklam i tidningens journalistiska material, det vill säga låta en journalist ha med regelrätt reklam i sina texter. Detta är inte alltid tillåtet eller etiskt accepterat, men genom reklamformer såsom PR riktade mot journalister så kan effekten ändå uppnås.

Ofta är reklamen den största inkomstkällan för utgivare av tidningar och tidskrifter.

Reklam i rörliga media[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Reklamfilm och Reklam i TV

Reklam i kommersiell TV (vanligtvis mellan två program, men även i så kallade reklamavbrott) är ett media som kan nå ett stort antal personer, och i direkt anslutning till ett visst TV-program. Reklamfilmer ger annonsören möjlighet att kommunicera med ljud och bild med konsumenten som, så länge denne inte byter kanal eller lämnar TV:n, har mottagarens fulla uppmärksamhet. Genom undersökningar kan TV-kanalen eller den aktuella mediakanalen (till exempel TV4) ta reda på ungefär vilken publik som ser vilket TV-program, vilket ger möjlighet att rikta reklamen. Detta möjliggör en optimal försäljning eftersom de kan rikta olika annonsörers budskap mot de personerna som just de vill vända sig till och följaktligen också prissätta tiden och kontakterna de förmedlar högre. TV-kanalerna brukar ta betalt för sitt reklamutrymme per sekund om de inte har tillgång till mer avancerade mätningar. Taxan är då beräknad utifrån antalet tittare som ser programmet som reklamen visas i anslutning till. I de flesta fall finns det dock tillgång till mätningar över hur många som ser reklamen och programmen, och då sätts priset utifrån antalet kontakter samt vilken typ av kontakter det är.

Andra sätt att annonsera i TV är exempelvis genom annonsering vid TV-sända idrottsevenemang, eller genom sponsring av program.

En annan form av marknadsföring i rörlig bild är produktplacering. Filmproducenterna låter då ett företag mot betalning ha sin produkt med i själva filmen.

biografer visas ofta reklamfilmer innan en filmvisning. I Sverige var detta länge det dominerande mediet för rörlig reklam innan kommersiell TV kom på 1980-talet. Idag har dock bioreklamens betydelse sjunkit, bland annat på grund av färre biobesök.

Rörlig reklam syns alltmer i människors vardag. Några exempel är LCD-skärmar i matvarubutiker, på restauranger, kaféer, tåg, bussar och i taxibilar.

Radioreklam[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Radioreklam

Radioreklam ger möjlighet att nå mottagare som inte aktivt använder mediet, det vill säga att de har radion på i bakgrunden. En tidningsläsare eller biobesökare är jämförelsevis mer inriktad på själva mediet.

Utomhusreklam[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Utomhusreklam
Utomhusreklam i Lund

Utomhusreklam är en gammal men ännu effektiv reklamform. Den består av reklam som visas någonstans i det offentliga rummet, som på stortavlor, bussar eller liknande. Ljusreklam används bland annat på fasader och har sin största verkan på natten.

Direktreklam[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Direktreklam

Direktreklam är reklam som skickas direkt till mottagaren, i regel via Posten, Bring Citymail, eller Svensk Direktreklam. Direktreklamen kan antingen vara adresserad (ADR) eller oadresserad (ODR). Adresserad direktreklam utgår från något form av register vilket tillåter att man kan rikta reklamen till sin målgrupp. Den delas i regel ut även om mottagaren avböjer direktreklam via en "Ingen reklam, tack"-skylt vid brevlådan, men kan undvikas genom att man kontaktar SPAR eller NIX-adresserat och anmäler att man inte vill att ens adress skall lämnas ut i marknadsföringssyfte.

För oadresserad direktreklam är det genomsnittliga observationsvärdet från sällanköpshandeln 55%. Motsvarande siffra för dagligvaruhandeln är närmare 80%.[källa behövs]

Public Relations[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Public relations

PR innebär kortfattat att man försöker skapa och vårda relationer mellan företag och kunder eller andra nyckelpersoner, både kort- och långsiktigt. Att ha en långsiktig relation till sina kunder gör att de är mer benägna att välja samma produkt eller varumärke även i framtiden.

Lobbying[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lobbying

Lobbying är en form av PR som går ut på att försöka influera makthavare (såsom politiker) att fatta beslut som gynnar ett särskilt företag eller en särskild bransch.

Internet[redigera | redigera wikitext]

Internetmarknadsföring är en relativt ny marknadsföringsmetod som blir allt viktigare för företag att använda. När man annonserar eller marknadsför sin produkt eller sitt företag på Internet så kan man mäta resultatet in i minsta detalj. Det innebär att man kan se exakt vad man får tillbaka på varje investerad krona. Ofta pratar man om sökmotoroptimering (även kallat SEO). Det innebär att hemsidor optimeras så att de ska hamna så högt upp som möjligt i sökresultatet i sökmotorer som till exempel Google. SEO är ett tufft arbete då sökmotorerna ändrar sina algoritmer allt eftersom andra listar ut hur man kan förbättra placeringen för sidor.[2]

PPC/sponsrade länkar/Google Adwords är en annan typ av internetmarknadsföring. Dessa tre olika benämningar syftar egentligen till samma sak. Googles namn för sina annonser är Google Adwords, medan man säger sponsrade länkar på andra sökmotorer. Det handlar om att man köper en annons bredvid sökresultatet i en sökmotor, om man vill fördjupa sig i detta så är det egentligen att man köper ord som man vill synas på. PPC är en förkortning av Pay per Click och innebär att du betalar endast när någon klickar på din annons.

Affiliate är ytterligare en variant av internetmarknadsföring. Sociala medier - Facebook, Twitter, LinkedIn, Google+ etc

Det finns många olika sätt att skapa varumärkesbyggande marknadsföring på Internet. Ett av de områden som växer snabbast är s.k. inbound marketing, (ingående marknadsföring) där man genom ett antal olika kanaler på Internet (taktiker) banar väg från sökningar i sökmotorer som skapar länkar in till just det företagets webbplats (och landningssida). Exempel på sådana kanaler och taktiker, är bl.a. sociala medier, film, podcasts, webinarer, bloggar, landningssidor, s.k. whitepapers (e-blad), Q&A-sidor, market automation, lead nurturing, sökordsoptimering (SEO), infographics mm.[3]

Genom att använda en kombination av dessa skapar det ofta högre indexering på sökmotorer. Rätt använt ökar det oftast trafiken in till en webbplats. Inom inbound marketing handlar det också om hur man "behåller besökaren på webbplatsen" och genom bl.a. s.k. landningsidor/formulär ökar besökarantalet till leads, genom att man får anmäla sig eller ge ifrån sig uppgifter såsom epostadress, namn, företag etc för att t ex få en e-book, ett instruktionsblad, anmäla sig till ett seminarium/webinarium etc. Ett av de företag som ligger bakom begreppet inbound marketing är amerikanska HubSpot som tillhandahåller ett verktyg för att kunna hantera olika inbound marketing-aktiviteter. Det har startats allt fler s.k. inbound marketing-byråer runt om i världen, och det finns också certifierade inbound marketing-konsulter.

Andra former av reklam[redigera | redigera wikitext]

Modern reklam[redigera | redigera wikitext]

Allt eftersom andelen reklam ökar[4] lavinartat över världen så söker sig reklambyråerna åt nya outforskade sammanhang att nå sina konsumenter och målgrupper. Nu för tiden är reklamkampanjer på Facebook standard och andra medier på internet används regelbundet i reklamsammanhang, så som bloggar där företag kan placera produkter hos vissa "alfabloggar" för att de ska skriva om dem. Kända reklamkampanjer på internet och i sociala medier är till exempel ett känt mobiltelefonmärkes kampanj för deras stöt-tåliga mobiltelefon där en webbkamera sände live dygnet runt på en hemsida[5]. Kameran visade ett 70-tal mobiltelefoner på en plattform över ett betonggolv och ett akvarium fyllt med vatten. Man uppmanades sedan att ringa telefonerna som var numrerade. Om den telefon man ringde vibrerade så pass mycket att den ramlade ner så vann man telefonen. Kampanjen blev en succé och vann många priser.[6]

Ett annat exempel på modernare marknadsföring är en opera i Malmös kampanj gjord ihop med reklambyrån Studio Total i Malmö 2009. I det fallet ville operan öka biljettförsäljningen och nå ut till nya målgrupper. För att göra detta sattes en fiktiv blogg upp[7] där en ung föräldralös tjej skrev om sitt liv i en våning på Östermalm i Stockholm där hon bodde ihop med sin moster. Bloggen blev otroligt populär och med 10000-tals läsare varje vecka blev bloggen en riksnyhet i samtliga medier[8] och när tjejen i bloggen till slut tog sitt eget liv kom det fram att hon var en karaktär i en av operans pågående föreställningar. Över 100 personer kom till hennes "begravning". Kampanjen väckte många känslor och blev väldigt kontroversiell. En diskussion blossade upp om vad som var okej att göra i reklamsyfte.[9]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Haug, Wolfgang Fritz: Kritik av varuestetiken. Norstedts 1975.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Unga, marknadsföring och internet. Publikation från Nordiska ministerrådet. Kan laddas ner gratis.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk etymologisk ordbok, Hellquist Elof, LiberLäromedel/Gleerup 1980, ISBN 91-40-01978-0
  2. ^ http://www.getupdated.se/sokmotoroptimering/seo-skola
  3. ^ http://www.hubspot.com HubSpot
  4. ^ http://www.sydsvenskan.se/samtidigt/article82423/Var-gar-gransen-for-god-reklam.html
  5. ^ http://www.samsungshakedown.com/demo/ Ej fungerande länk
  6. ^ http://www.fromstockholmwithlove.com/
  7. ^ http://blackascot.blogspot.com/
  8. ^ http://studiototal.se/
  9. ^ http://www.aftonbladet.se/kultur/article4866260.ab