Religiös förföljelse

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Religiös förföljelse eller religionsförföljelse är systematiskt förtryck och diskriminering av en grupp motiverat av att de utövar eller ej utövar någon religion, eller har annan trosbekännelse eller samfundstillhörighet än förföljarna. Religiös förföljelse överlappar med, och kan ibland vara svårt att särskilja från, politisk och etnisk förföljelse. Religiös förföljelse kan innebära avsaknad av religionsfrihet i ett land, och kan ta sig uttryck i att en totalitär regim eller militanta grupper systematiskt konfiskerar eller förstör egendom, fängslar, arresterar, misshandlar, torterar, deporterar eller avrättar personer som utövar religion som uppfattas som hot mot landets styre och kultur, eller i syfte att tvångsomvända människor och på så sätt rädda deras själar. Förföljelsen kan i sin mest extrema form resultera i etnisk-religiös rensning och folkmord. Religiös förföljelse kan också ta sig uttryck i hatbrott och diskriminering på grund av trostillhörighet, och kan vara förorakat av fördomar mot religionsutövare, religiös intolerans och kulturrasism.

Enligt Flyktingkonventionen är en person som flyr från sitt hemland med välgrundad fruktan för förföljelse på grund av religion, och som inte vill eller kan stå under sitt hemlands beskydd, skyddsvärd som flykting.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Historiska exempel[redigera | redigera wikitext]

Här följer några kända historiska exempel på religiös förföljelse:

Nutida exempel[redigera | redigera wikitext]

Nutida exempel i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Hatbrott[redigera | redigera wikitext]

År 2012 uppgavs 6 procent av alla hatbrott i Sverige (310 anmälningar) ha islamofobiska motiv, medan 5 procent (260 anmälningar) hade kristofobiska och andra antireligiösa motiv, och 4 procent (220 anmälningar) hade antisemitiska motiv.[6]

Ett antal antisemitiska angrepp har skett mot judar och synagogor i Sverige, särskilt i Malmö synagoga, till följd av missnöjet över Israel–Palestina-konflikten framför allt bland vissa muslimska grupper.[7][8] Även moskéer i Sverige har utsatts för attentat[9] liksom Jehovas vittnens Rikets sal.

Diskriminering[redigera | redigera wikitext]

I januari 2008 dömde Hovrätten för Västra Sverige Göteborgs stad att betala skadestånd för att två muslimska kvinnor tvingats lämna en simhall i Kärra. Orsaken som angavs var att kvinnorna inte följde klädkraven, utan hade långärmad T-shirt, kombinerad med joggingbyxor och huvudduk, istället för kortärmad. Kvinnorna hade följt sina barn till simhallen och skulle inte själva bada. Avvisandets ansågs vara diskriminering på grund av trostillhörighet och Göteborgs stad förpliktigades betala 20 000 vardera till kvinnorna.[10]

Diskrimineringsombudsmannen och Spånga/Tensta stadsdelsförvaltning ingick 2006 förlikning i ett ärende som gällde diskriminering vid rekrytering. Ärendet handlade om att en kvinna nekats anställning på ett äldreboende, efter att ha uppgett att hon önskade bära arbetsrock som täckte grenen, över de byxor och skjorta som klädkoden på äldreboendet påbjöd. Stadsdelsförvaltningen accepterade att betala 40 000 kronor till kvinnan i skadestånd. Förlikningen innebar också att stadsdelsförvaltningen skulle se över sina regler för arbetskläder så att dessa inte stod i strid med diskrimineringslagstiftningen.[11]

Lagar och konventioner[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: religionsfrihet

Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är envar berättigad att åtnjuta alla de fri- och rättigheter som omfattas av förklaringen utan åtskillnad av något slag såsom i fråga om religion. FN-konventioner omfattar bestämmelser om att de som hör till religiösa minoriteter inte skall förvägras rätten till bland annat eget kulturliv. Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (Europakonventionen), som blev en del av svensk lag 1995, stadgar att fri- och rättigheter ska tryggas för alla oberoende av religion.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mosebok 13:6-11
  2. ^ Alwall, Jonas (2003). ”Muslimerna och religionsfriheten”. i Ingvar Svanberg & David Westerlund. Blågul islam? Muslimer i Sverige. ISBN 91-578-0308-0 
  3. ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/midnattsmassa-slutade-i-blodbad_5840383.svd
  4. ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/mobb-brande-ner-kyrkor-i-indonesien_5924499.svd
  5. ^ ”‘God Does Not Exist’ Comment Ends Badly for Indonesia Man”. http://www.thejakartaglobe.com/news/god-does-not-exist-comment-ends-badly-for-indonesia-man/492370. Läst 20 januari 2012. 
  6. ^ Aspeling, Fredrik och Djärv, Carina (2013): Hatbrott 2012: Statistik över självrapporterad utsatthet för hatbrott och polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv. Rapport 2013:16. Brottsförebyggande rådet: Stockholm.
  7. ^ Lovén, Andreas (25 januari 2010). ”Klasskamrater skulle "halalslakta" Jacob”. Skånska Dagbladet. http://www.skanskan.se/article/20100125/MALMO/701259995/1057. Läst 8 december 2011. 
  8. ^ Lovén, Andreas (25 januari 2010). ”Judehatet får dem att lämna Malmö”. Skånska Dagbladet. http://www.skanskan.se/article/20100125/MALMO/701259997/1057/*/judehatet-far-dem--att-lamna-malmo. Läst 8 december 2011. 
  9. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10687307.ab
  10. ^ Fällande dom mot Kärra simhall överklagad till HD, rättsfallsreferat hos DO, 2004, Dnr 572-2004 och 605-2004]
  11. ^ Höga krav i klädpolicy, referat hos DO, 2006, Dnr 538-2006

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]