Renault

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Renault (olika betydelser).

Renault, (uttal: re-nå) fransk fordonstillverkare med huvudkontor i Boulogne-Billancourt utanför Paris. Idag ingår även märkena Dacia och Renault Samsung Motors i koncernen. Lastbilsdivisionen sköts idag av Volvo i dotterbolaget Renault Trucks efter försäljningen 2001. Tidigare tillverkade man bussar och traktorer. Renault har idag en djupgående allians med Nissan Motors.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De tre Renault-bröderna: Marcel, Louis och Fernand.
Renault Type D Serie B Voiturette 1901
Fabriken Renault Frères i början av 1900-talet

Renault har fått sitt namn efter Louis Renault, som byggde sin första bil 1898. Tillsammans med sina bröder Fernand och Marcel bildade Renault 1899 företaget "Renault Frères" (Bröderna Renault) som anställde 60 människor. 1903 ökade Louis andelar i företaget på grund av brodern Marcels död i en tävlingsolycka strax innan Bordeaux i Paris-Madrid-rallyt. Den tredje brodern, Fernand, drar sig ur 1908. Louis Renault blev nu ensam ledare av företaget som nu ombildas till "Automobiles Renault". Louis Renault gör en resa till USA 1910 för att studera Henry Fords löpande band-metod. Louis gick in som en av tre grundare av "Compagnie des messageries aériennes" 1919. Renault utvecklas och 1918 är Louis Renault chef över 20 000 anställda, något som ska hålla i sig i 20 år.

Under första världskriget ställde Renault om till krigsproduktion. Man tillverkade motorer för stridsvagnar och flygplan samt ammunition. Efter kriget började man även tillverka traktorer i Le Mans. Idag har Claas tagit över traktordelen. Efter att man gått tillbaka till civil produktion av modifierade förkrigsmodeller började man utveckla nya modeller. Under 1930-talet byggde man en ny modern fabrik på ön Seguin i Seine.

Franska staten ägare[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget bombades Renaults fabriker av de allierade då man tillverkade lastbilar för den tyska armén. Renault övertogs efter andra världskriget, 16 januari 1945, av franska staten, som idag äger 15,7 procent. En av företagets mest kända bilmodeller, Renault 4CV, började tillverkas.

Under 1960-talet kom modeller som Renault 4 och Renault 16. Man inledde samtidigt flera samarbeten, bland annat med rumänska Dacia som licenstillverkade Renault-modeller. 1999 blev Dacia uppköpt av Renaultkoncernen. Man hade också ett samarbete med American Motors Corporation och tillverkade Renault-versioner av Rambler Classic i Belgien 1963-1967. Modellen "Rambler Renault" skulle möta företagets brist på stora personbilsmodeller. 1980 blev Renault delägare till American Motors Corporation i sin strategi att ta sig in på den nordamerikanska marknaden. Via samarbetet kom amerikanska Renault-modeller tillverkade av AMC som Renault Alliance och Renault Encore. På motorsidan inledde man under 1970-talet ett samarbete med Volvo och Peugeot vilket skapade PRV-motorn som användes i Renault 30, Peugeot 604 och Volvo 260.

På lastbilssidan deltog man via Saviem i samarbetet De fyras klubb som var ett samarbete mellan lastbilstillverkarna Renault, Volvo, DAF och Klöckner-Humboldt-Deutz. 1973 gick man in som ägare i Alpine och firade stora framgångar i rally med modellen Renault Alpine. Under 1960-talet kom även specialversioner av Renault-modeller som tunades av Gordini.

Kris och omstrukturering[redigera | redigera wikitext]

I början av 1980-talet fick man stora kvalitetsproblem och 1984 gick Renault med storförlust - 12,5 miljarder back. Ägaren den franska staten vidtog åtgärder och Georges Besse blev ny Renault-chef. Georges Besse inledde en stor omstrukturering där företaget sade upp många anställda. Georges Besse mördades av den franska terroristgruppen Action Directe 1986. Raymond Lévy efterträdde Besse och fortsatte omstruktureringsarbetet och 1987 började det vända. 1987 var också året då man gjorde sig av med aktieinnehavet i American Motors Corporation som man sålde till Chrysler Corporation. Renault avslutade därmed sin satsning på Nordamerika och försvann helt från marknaden. Renault/AMC hade då utvecklat modeller som övertogs av Chrysler, bland dem Eagle Premier som såldes under märket Eagle.

1984 lanserade man Renault Espace. Espace var en av världens första större familjebilar s.k. "MPV" när den kom. Espace tillverkades av Matra.

Under 1990-talet lanserade man nya framgångsrika modeller som Clio (ersättare till storsäljaren Renault 5), Renault Laguna och Renault Mégane. 1992 blev Louis Schweitzer ny chef för koncernen och 1993 planerades en sammanslagning med Volvo men affären gick i stöpet.

1996 privatiserades Renault med den franska staten kvar som minoritetsägare.

Renault Trucks[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Renault Trucks

Renault Trucks (fram till 2002 Renault Véhicules Industriels) var tidigare en del av Renault men ingår idag som ett helägt dotterbolag i Volvo. Lastbilstillverkaren Saviem grundades 1955 genom Renaults sammanslagning av den egna nyttofordonstillverkning och tillverkarna Somua och Latil. 1975 övertog man Berliet på initiativ av ägaren den franska staten. 1978 slogs Saviem sammans med Berliet och fick 1979 namnet Renault Véhicules Industriels. Sedan år 2000 är Renault Trucks en del av Volvokoncernen.

Dagens Renault[redigera | redigera wikitext]

Renault har sedan 1999 ett nära samarbete med japanska Nissan Motor Co. Ltd där man äger 46% av aktierna. Ledare för båda företagen är Carlos Ghosn.

Samarbetet har gjort att modellerna Renault Kangoo, Renault Trafic och Renault Master har systermodeller i Nissan Cubistar, Primastar och Interstar. Ett samarbete med Opel gör att det finns Opel-versioner av Trafic och Master (Opel Movano, Opel Vivaro).

Delägarskap[redigera | redigera wikitext]

Produktionsorter[redigera | redigera wikitext]

Modeller[redigera | redigera wikitext]

Personbilar[redigera | redigera wikitext]

Första generationen av Renault Espace.
Renault 25
Renault Mégane
Renault Sport Spider

Sportbilar[redigera | redigera wikitext]

Bussar[redigera | redigera wikitext]

Renault-chefer[redigera | redigera wikitext]

  1. Louis Renault (1898-1944)
  2. Pierre Lefaucheux (1945-1955)
  3. Pierre Dreyfus (1955-1975)
  4. Bernard Vernier-Palliez (1975-1981)
  5. Bernard Hanon (1982-1985)
  6. Georges Besse (januari 1985 - november 1986)
  7. Raymond Lévy (1986-1992)
  8. Louis Schweitzer (1992-2005)
  9. Carlos Ghosn (2005-)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]