Grå renlav
Från Wikipedia
Grå renlav (Cladonia rangiferina (L.) F. H. Wigg) är en ljusgrå eller ljusgrön lav i familjen Cladionaceae och släktet Cladonia, där renlavarna ingår. Grå renlav är den vanligaste arten bland renlavarna och kallas ofta för bara renlav.
Den växer i både varma och kalla klimat i öppna, utsatta miljöer. Den förekommer främst i områden med alpin tundra, där den visar sig vara oerhört tålig mot kyla. Namnen har renlaven fått eftersom den betas av renar på vintern och hösten; laven är viktig för samernas rennäring. Den kallas ofta felaktigt för 'vitmossa', men det rör sig alltså om en lav och inte en mossa: vitmossan har ett helt annat utseende.
Renlaven kan användas för att krydda akvavit och för dekorationssyfte. Renlavar används ofta av arkitekter för att föreställa träd i skalmodeller.
Renlav används också vid växtfärgning och ger då beige färg.
Renlav är hygroskopisk, vilket kan uttnyttjas som en dekoration med funktion. I gamla hus med fönster med enkla rutor förstärker man värmeisolationen på vintern med lösa innanfönster. För att undvika fukt mellan glasen, som kan ge imma och t o m rimfrost på rutorna, när det är kallt, så är det gammal tradition lägga en rad renlavstuvor på fönsterbrädan mellan fönsterbågarna. Laven binder då fukten, och fönstren förblir genomsynliga hela eldningssäsongen.
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Grå renlav.
