Repslageri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hantverksmässigt repslageri i Sverige på 1920-talet.
Äldre repslagarbana i Hohelimburg Tyskland

Repslageri är en verksamhet där man slår rep, linor och kablar. Den har i någon form funnits så länge människan ägnats sig åt jakt, fiske och båtkonstruktion. Råmaterial kan vara djurhår, djurhud eller växtfiber. Under 1900-talet utvecklades produktion med syntetiska fibrer.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

När människan började tillverka linor och rep är inte känt, eftersom linor har alltid behövts till jakt och fiske eller till båtars handhavande. I en egyptisk gravkammare från 2600 f Kristus finns en avbildning av hur det kan ha gått till vid repslagning. Vilket material som har använts är föga känt, det kan ha varit hår från djur eller någon gräsart eller bast. Senare är det känt från vikingatida lämningar att de har nyttjat bastrep och även, i senare fynd, hud från valross. Lämningar funna i Gokstadsskeppet är av spunnet hår av nötboskap. I den äldre Gotlandslagen från år 1428 är repslagare känt som yrke, 1656 är yrket ett stadsfäst skrå. Från medeltid fram till halva delen av 1800-talet gick reptillverkning till på ungefär samma vis med få förändringar, förutom en maskin från år 1664.

Material och mekanisering[redigera | redigera wikitext]

De material som i huvudsak har kommit till användning vid repslagning har varit olika sorters hampa eller lin. Repslageriet var indelat i två yrkesgrupper repslagare som slår rep och tross och sejlare för linor eller klenare gods. Indelningen var av efter vilken riktning materialet slås. Repslagare slår kabelgarn åt höger med höger hand medan sejlare slår linor med vänster hand åt vänster, helst en vänsterhänt person. Under 1700 och 1800-talet kom det till flera maskiner för häckling och garnspinneri.

Först 1866 kom de första automatiska spinnmaskiner men det dröjde fram mot sekelskiftet till de automatiska maskinerna slog igenom på repslagarbanorna.

Svenska repslagerier[redigera | redigera wikitext]

Den äldre delen av örlogsvarvet i Karlskrona har en 300 meter lång repslagarbana, vilken är norra Europas längsta byggnadsverk i trä.

Ett av de sista kommersiella repslagerierna i Sverige var P A Carlmarks repslageri i Älvängen.

Idag finns endast ett enda kommersiellt repslageri kvar i Sverige med egen produktion av rep och linor. Det är AB Knut Westerbergs Repslageri i Norrköping. Här finns en 150 meter lång repslagarbana och maskiner från tre sekel i drift. AB Knut Westerbergs Repslageri äger och marknadsför varumärket Swedish Rope.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Dahl, Robert; Giorgi Pernilla, Pluntke Suzanne (1994). PA Carlmarks tågvirkes- och bindgarnsfabrik. Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvård, 1101-3303 ; 1994:23. Göteborg: Univ., Institutionen för kulturvård. Libris 2004628 
  • Falck, Ernst (2004). ”På reparebanan”. Sjöhistorisk årsbok 2004-2005,: sid. 44-49. 0349-019X. ISSN 0349-019X.  Libris 10444622
  • Fägerborg, Ewa (1978). ”Simonssons repslageri i Västra Vingåker: Södermanlands sista repslagarbana”. Sörmlandsbygden (Nyköping) (Nyköping : Södermanlands hembygdsförbund, 1932-) 1978/79 (47),: sid. 81-87 : ill.. ISSN 0349-0297. ISSN 0349-0297 ISSN 0349-0297.  Libris 3062855
  • Nilson, Allan T. (1987). ”De bar randiga blusar och spinnrem kring livet.”. Levande textil (1987): sid. [50]-59 : ill..  Libris 8754298
  • Nilson, Allan T. (1996). ”Repslagare.”. Hantverk i Sverige / [redaktionskommitté: Bengt Nyström, Arne Biörnstad, Barbro Bursell] (Stockholm : LT i samarbete med Nordiska museet, 1996): sid. 245-253 : ill..  Libris 2170100
  • Nilson, Allan T. (1961). Studier i svenskt repslageri: [Schwedische Seilerei]. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 55. Stockholm: Nordiska museet. Libris 361340 
  • Nilsson, Allan T. (1990). ”Repslagarens berättelse och hans visor”. Gudmundsgillets årsbok 1990(46),: sid. 36-47 : ill.. 0347-8491. ISSN 0347-8491.  Libris 10970953
  • Radehag, Lee (2004). Rep, repslagning & den siste repslagaren. Småskrifter utgivna av S:ta Annas gille i Åhus, 1100-2743 ; 56. Åhus: S:ta Annas gille. Libris 9854356 
  • Ringmar, Lennart; Eriksson Vilhelm (1992). Rep. S.l.: Nordanstigs kustmuseum. Libris 10581340 
  • Rollof, Yngve (1994). ”Tågvirke och repslagarbanor.”. Aktuellt / Marinmuseum (Karlskrona : Föreningen Marinmusei vänner i Karlskrona, 1978-1998) 1994,: sid. 167-180 : ill.. ISSN 1103-5595. ISSN 1103-5595 ISSN 1103-5595.  Libris 2715877
  • Sander, Annika (1991). ”Gamla repslageriet i Kåge: ett aktivt arbetslivsmuseum”. Västerbotten (Umeå. 1920) 1991:3,: sid. 159-160 : ill.. 0346-4938. ISSN 0346-4938.  Libris 10291391
  • Svanberg, Tommy (2005). Repslageriet på Lindholmen: en svunnen industriepok i Karlskrona : en historik för Varvshistoriska föreningen i Karlskrona. Karlskrona: Axel Abrahamson. Libris 10117640. ISBN 91-87072-43-2 
  • Wahlbeck, Olle (1991). Rep och repslageri under olika tidsåldrar. [Linköping]: O. Wahlbeck. Libris 7448795. ISBN 91-630-0829-7 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]