Republiken Ragusa
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kroatiens historia | |
Denna artikel ingår i en artikelserie
|
|
| Tidig historia | |
|---|---|
| Kroatiens förhistoria (ca 100 000 f.Kr.-500 e.Kr.) |
|
| Medeltiden | |
| Pannoniska Kroatien (600-900-talet) | |
| Dalmatiska Kroatien (800-900-talet) | |
| Kungariket Kroatien (925-1527) | |
| Republiken Dubrovnik (1032-1808) | |
| Habsburgska riket | |
| Kungariket Kroatien (1527–1868) | |
| Kungariket Slavonien (1745–1868) | |
| Kungariket Dalmatien (1815–1918) | |
| Kungariket Kroatien och Slavonien (1868–1918) |
|
| Illyriska provinserna (1809–1816) | |
| Österrikiska kustlandet (1813–1918) | |
| Kungariket Illyrien (1816–1849) | |
| Sloveners, kroaters och serbers stat (1918) | |
| Jugoslavien | |
| Banatet Kroatien (1939–1941) | |
| Oberoende staten Kroatien (1941–1945) | |
| SR Kroatien (1963–1991) | |
| Det självständiga Kroatien | |
| Självständighetskriget (1991–1995) | |
| Kroatien (1991–)
|
|
| Kroatienportalen |
Republiken Ragusa (latin: Respublica Ragusina, kroatiska: Dubrovačka Republika, italienska: Repubblica di Ragusa) var en stadsstat i Dalmatien i södra Kroatien med staden Dubrovnik som huvudort. Republiken existerade från 1358 till 1808 då Napoleons styrkor intog huvudorten Dubrovnik och förklarade republiken upplöst. Republiken Dubrovnik hade sin höjdpunkt på 1400- och 1500-talet.
Historia [redigera]
Sedan Napoleon upplöst republiken Dubrovnik 1808 inlemmades dess forna landområde i de av fransmännen skapade illyriska provinserna. Sedan österrikarna besegrat fransmännen i krig inlemmades den södra delen av de forna illyriska provinserna 1815 i kungariket Dalmatien som förblev en administrativ del i kejsardömet Österrike och sedermera Österrike-Ungern fram till första världskrigets slut 1918.
Styrelseskick [redigera]
Republiken Dubrovniks konstitution var aristokratisk och invånarna delades upp i tre kategorier: överklass, borgare och bönder. Den övergripande makten låg i händerna på överklassen. Borgarna var endast tillåtna att driva mindre kontor och bönderna hade ingen röst i regeringen. Giftermål mellan de olika klasserna var förbjudet. De administrativa organen var det ”Stora rådet” (kroatiska: Veliko vijeće) som hade den övergripande regeringsmakten, det Lilla rådet (kroatiska: Malo vijeće) som var det verkställande utskottet från och med 1238 och Senaten (kroatiska: Vijeće umoljenih) från och med 1253. Statens överhuvud var hertigen som valdes för en period av en månad.
Det stora rådet bestod endast av aristokratiska medlemmar som tillträdde sin post vid 18 års ålder. Det lilla rådet bestod av elva medlemmar och efter 1667 endast av sju stycken. Det lilla rådet valdes av rektorn (kroatiska: Knez). Senaten tillträdde 1235 som ett rådgivande organ. Det bestod av 45 medlemmar, alla med en ålder över 40 år.
När Republiken Dubrovnik var under inflytande av Venedig styrdes den av en venetiansk rektor, men efter 1358 tillträddes ämbetet alltid av en lokal företrädare. Rektorns tjänst uppgick alltid till en månad och han kunde återinväljas först efter två år. Rektorn arbetade och levde i Rektorspalatset men hans familj bodde kvar i sitt hus.
Republikens regering var liberal till sin läggning och visade tidigt sina humanitära principer då man 1418 avskaffade slavhandel. Dubrovniks flagga bar inskriptionen ”Libertas” (frihet) och på fortet Lovrijenac går det än idag att läsa mottot ”Non bene pro toto libertas venditur auro” (frihet kan inte köpas för allt guld i världen) som är ingraverat i byggnaden. Samtidigt var regeringen en stark opponent till den östortodoxa kristendomen och endast katoliker beviljades medborgarskap i republiken Dubrovnik.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Republiken Ragusa.
|
|||||||||||
|
||||||||||||||||
