Republiken Novgorod

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Republiken Novgorod
[[]]: Новгородская республика
Novgorodskaya Zemlja

11361478
Coat of arms of Russia (XV Century).svg


Vapen

Republiken Novgorod runt år 1400
Republiken Novgorod runt år 1400
Huvudstad Novgorod
Språk Officiellt:
Gammal Novgoroddialekt,
Gammalkyrkslaviska
Inofficiellt:
Germanska språk
Uraliska språk
Religion Ortodox kristendom
Bildades 1136


Upphörde 1478


Marknadsplats i Republiken Novgorod
Medeltida mur från Novgorods kreml

Republiken Novgorod (ryska: Новгородская Республика, Novgorodskaja Respublika) eller Novgorod-landet (ryska: Новгородская земля, Novgorodskaja zemlja) var en stor medeltida rysk stat som sträckte sig från Östersjön till Uralbergen mellan 1100- och 1400-talen. Beteckningen "feodal republik" användes i sovjetiska läroböcker av marxistiska vetenskapsmän för att placera Novgorod inom det marxistiska historiografiska periodsystemet (slaveri - feodalism - kapitalism - socialism - kommunism).[1] Många vetenskapsmän idag ifrågasätter dock huruvida Ryssland har haft feodalism som termen används för att beskriva medeltiden i väst.[2] Förvisso ifrågasätter ett antal västliga vetenskapsmän om det verkligen var feodalism i det västliga medeltida samhället och om termen kan tillämpas på så många olika fenomen så att den i praktiken är oanvändbart.[3] Termen "Feodal republik" användes aldrig av Novgorodborna själva; istället hänvisade de till stadsstaten som "Hans majestät (eller Suveräne) Furst Novgorod den store" (Государь Господин Великий Новгород / Gosudar' Gospodin Velikij Novgorod), eller mer frekvent som "Furst Novgorod den store" (Господин Великий Новгород / Gospodin Velikij Novgorod);[4] hela regionen - staden och dess kringliggande områden - kallades Det novgorodiska riket.

Städer som Staraja Russa, Staraja Ladoga, Torzjok och Nöteborg var delar av det novogorodska landet.

Staden Pskov var från början en del av det novgorodska riket, men hade de facto självständighet sedan senast 1200-talet. Flera furstar, som Dovmont och Vsevolod Mstislavitj styrde i Pskov utan att lyda fursten eller andra makthavare i Novgorod. Pskovs självständighet bekräftades 1348 under Bolotovofördraget. Även efter detta styrde ärkebiskopen i Novgorod över kyrkan i Pskov dock, och behöll titeln "Ärkebiskop över Novgorod den store och Pskov" till 1589. Mellan 1100- och 1400-talen bredde Republiken Novgorod ut sig åt öst och nordöst. Novgorodborna utforskade områdena kring Onega, längs med Norra Dvina och Vita havets kustlinjer. I början av 1300-talet utforskade novgorodborna Norra ishavet, Barents hav, Karahavet och den västsibiriska floden Ob.

De ugriska stammarna, som befolkade norra Uralbergen, behövde betala skatt till Novgorod den store. Länderna norr om staden, som var rika på päls, havsfauna, salt, med mera, var av stor ekonomisk vikt för Novgorod och de slogs i ett långvarigt krig med Moskva som började i det sena 1300-talet för att kunna behålla området. Förlusten av dem betydde ekonomisk och kulturell tillbakagång för staden och dess invånare. Förlusten av dessa länder ledde till en kraftig nedgång för republiken.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Översättning från engelska Wikipedia
  1. ^ Karl Marx och Friedrich Engels, Kommunistiska manifestet.
  2. ^ Se, till exempel, Igor Froianov, Kievskaia Rus; ocherki sotsial’no-ekonomicheskoĭ istorii. (Leningrad: Leningrad State University, 1974).
  3. ^ Susan Reynolds, Fiefs and Vassals: The Medieval Evidence Reinterpreted (Oxford: Oxford University Press, 1994)
  4. ^ Gospodin Velikyi Novgorod är också namnet på en sovjetisk film från 1984 med Oleg Strizjenov i huvudrollen. Den handlar dock om Novgorod under andra världskriget och utspelar sig inte under medeltiden.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]