Requiem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Requiem, rekviem eller dödsmässa är en katolsk mässa över en död. Själva ordet requiem är latin och betyder vila, och mässan kallas så efter inledningsorden Requiem aeternam dona eis Domine ("Giv dem evig vila, Herre"). Mässans fokus ligger på bön för de avlidna.

Requiem är också en genre för musikverk vars ursprung ligger i den katolska dödsmässan. Många requiem som idag framförs som konsertverk har ursprungligen skrivits för att framföras som religiös rit, men senare requiem som exempelvis Verdis requiem har huvudsakligen varit konsertverk redan från början.

Eftersom ett requim är en mässa består texten huvudsakligen av den ordinarie mässans fasta delar: introitus (ingångsantifon), kyrie, offertorium (offertoriebön), sanctus (helig), benedictus och Agnus Dei (Guds lamm). Gloria (Ära vare Gud i höjden), credo (trosbekännelsen) och alleluia (halleluja)ingår dock inte i ett requiem. Före evangelieläsningen sjunges dessutom en sekvens, vilket är vanligt på stora högtider, och som brukar bestå av en rimmad hymn på vers. I rekviet består sekvensen av Dies irae, som är från 1200-talet. Det är en allvarlig text som vittnar om tron att det är möjligt att gå evigt förlorad. Dagen skall komma då världen förbrinner och blir till aska. Bildspråket är suggestivt: Världen ska skaka när domaren kommer, basuner kommer att ljuda, och människorna kommer att resa sig upp ur sina gravar. Mitt i allt detta ber den troende om förbarmande, att Gud ska låta just henne vara en av dem som räddas. Uttrycken för ånger och förtvivlan över de synder man begått är starka: "Non me perdas illa die" ("Låt mig inte gå förlorad på den dagen") och "culpa rubet vultus meus" ("Synden får mitt ansikte att rodna"). Det finns också ett starkt inslag av hopp och förtröstan: "Inter oves locum praesta...Statuens in parte dextra" ("ge mig en plats bland fåren...och sätt mig på din högra sida"). Sekvensen finns inte längre med i den moderna katolska rekviemässan, men däremot i bönerna för den andra november i Liturgia horarum, den tidebön som katolska präster och ordensbröder/-systrar ber dagligen.

Än idag firas i katolsk liturgi rekviemässa för de döda, framför allt i anslutning till en begravning och på "alla själars dag" den andra november, det vill säga dagen efter "alla helgons dag" den första november, som inte är en bön för de döda, utan en bön om helgonens förbön. På "alla själars dag", liksom i Mässan för de döda, som kommer i anslutning till begravningen, ber man om frälsning för de döda som befinner sig i purgatorium (egentligen "reningsplats", men fritt översatt till "skärselden").

Tonsättningar[redigera | redigera wikitext]

Rekviemmässan är för icke-katoliker mest känd genom den stora mängd tonsättningar som gjorts av dess texter. Det allra första rekviet komponerades på senare hälften av 1400-talet av nederländaren Johannes Ockeghem. I många av tonsättningarna ingår sekvensen Dies irae, däribland Mozarts och Verdis samt Brittens War Requiem. I andra tonsättningar förekommer i stället texterna Libera me, In paradisum och Pie Jesu. Ett känt exempel på detta är Faurés Requeim. Libera me går i samma stil som Dies irae med starkt hopp om frälsning: "Libera me, Domine, de morte aeterna, in die illa tremenda" ("Befria mig, Herre, från den eviga döden, på den dagen som skall skaka"). Ett nutida känt exempel som ansluter sig till den senare är den svenske tonsättaren Fredrik Sixten uppmärksammade Requiem från 2007, men där kombineras de traditionella latinska mässtexterna med nutida tolkningar av författaren Bengt Pohjanen.

Requiemtexten[redigera | redigera wikitext]

INTROITUS[redigera | redigera wikitext]

Requiem aeternam dona eis, Domine;
et lux perpetua luceat eis.

Te decet hymnus, Deus, in Sion,
et tibi reddetur votum in Ierusalem.

Exaudi orationem meam;
ad te omnis caro veniet.

Requiem aeternam dona eis, Domine;
et lux perpetuam luceat eis.

KYRIE[redigera | redigera wikitext]

Kyrie eleison.
Christe eleison.
Kyrie eleison

SEKVENS[redigera | redigera wikitext]

Dies irae, dies illa
solvet saeclum in favilla,
teste David cum Sibylla.

Quantus tremor est futurus,
quando iudex est venturus,
cuncta stricte discussurus?

Tuba mirum spargens sonum,
per sepulchra regionum,
coget omnes ante thronum.

Mors stupebit et natura,
cum resurget creatura,
iudicanti responsura.

Liber scriptus proferetur
in quo totum continetur,
unde mundus iudicetur.

Iudex ergo cum sedebit,
quidquid latet, apparebit;
nil inultum remanebit.

Quid sum miser tunc dicturus?
Quem patronum rogaturus,
cum vix iustus sit securus?

Rex tremendae maiestatis,
qui salvandos salvas gratis,
salva me, fons pietatis.

Recordare, Iesu pie,
quod sum causa tuae viae:
ne me perdas illa die.

Quarens me, sedisti lassus:
redemisti crucem passus:
tantus labor non sit cassus.

Iuste iudex ultionis,
donum fac remissionis
ante diem rationis.

Ingemisco tamquam reus:
culpa rubet vultus meus:
supplicanti parce, Deus.

Qui Mariam absolvisti,
et latronem exaudisti,
mihi quoque spem dedisti.

Preces meae non sunt dignae:
sed tu bonus fac benigne,
ne perenni cremer igne.

Inter oves locum praesta,
et ab haedis me sequestra,
statuens in parte dextra.

Confutatis maledictis,
flammis acribus addictis:
voca me cum benedictis.

Oro supplex et acclinis,
cor contritum quasi clinis:
gere curam mei finis.

Lacrymosa dies illa
qua resurget ex favilla
iudicantus homo reus.

Huic ergo parce, Deus:
Pie Iesu Domine,
dona eis requiem. Amen.

OFFERTORIUM[redigera | redigera wikitext]

Domine Iesu Christe, Rex gloriae,
libera animas omnium fidelium defunctorum de poenis infernis et de profundu lacu:

libera eas de ore leonis; ne absorbeat eas
tartarus, ne cadant in obscurum.

Sed signifer sanctus Michael repraesentet eas in lucem sanctam. Quam olim Abrahae promisisti et semini eius.

Hostias et preces tibi, Domine, laudis offerimus:
tu suscipe pro animabus illis,
quarum hodie memoriam facimus;
fac eas, Domine, de morte transire ad vitam.
Quam olim Abrahae promisisti et semini eius.

SANCTUS[redigera | redigera wikitext]

Sanctus, sanctus, sanctus, Domine Deus Sabaoth, pleni sunt caeli et terra gloria tua.
Osanna in excelsis.

BENEDICTUS[redigera | redigera wikitext]

Benedictus qui venit in
nomine Domini.
Osanna in excelsis.

AGNUS DEI[redigera | redigera wikitext]

Agnus Dei, qui tollis peccata mundi:
dona eis requiem.
Agnus Dei, qui tollis peccata mundi:
dona eis requiem.
Agnus Dei, qui tollis peccata mundi:
dona eis requiem sempiternam.

COMMUNIO[redigera | redigera wikitext]

Lux aeterna luceat eis, Domine, cum sanctis
tuis in aeternam: quia pius es.

Requiem aeternam dona eis, Domine;
et lux perpetua luceat eis.

Några tonsättningar av requiemtexten[redigera | redigera wikitext]

Andra verk kallade Requiem[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Wolfgang Amadeus Mozart: Requiem. Spanska Radio Television Symfoniorkester och Chorus. Carlos Kalmar, dirigent. Live konsert (Slutförande av den välkända musiken av musikforskare Robert Levin).
  • Gabriel Fauré: Requiem. Spanska Radio Television Symfoniorkester och Chorus. Petri Sakari, dirigent. Live konsert.
  • Antonín Dvořák: Requiem. Spanska Radio Television Symfoniorkester och Chorus. Carlos Kalmar, dirigent. Live konsert. [1]