Retorisk fråga
Retorisk fråga (latin interrogatio), även kallad erotema, är en figur inom retoriken. Talaren ställer en fråga där svaret är givet eller där han själv ger det. Det övertygar mottagaren bättre när han själv måste forma svaret än om han får ett påstående eller en uppmaning. Men den Retorisk fråga inte gäller vilken fråga som helst i ett retorisk sammanhang, denna fungerar endast med frågor som inte är tilltänkta att uppfattas som frågor. [1]
De klassiska retorikerna skilde den Retorisk frågan beroende på vilken effekt den gav till åhörarna. Om talaren själv har svarat på frågan eller inte, direkt efter denne ha ställt den. Eller om talaren låtsade att det var någon annan som har formulerad frågan. Den retoriska frågan gör att det blir väldigt svårt att säga emot talaren. Det är mycket lättare att säga emot påståendet ’’alla vill vara friska’’ än att opponera sig mot en fråga ’’vem vill inte bli frisk?’’ En erotema kan man även använda som medel för att väcka känslor av medömkan eller förakta: ’’trodde du verkligen att vi skulle låta oss luras?’’ [2]
Innehåll |
[redigera] Grammatik
Man kan avsluta en Retorisk fråga på olika sätt, beroende av kontexten och situationen som talaren befinner sig i. Ibland kan man avsluta Retorisk frågan med frågetecken som alla andra frågor(?), eller med punkt (.) som en helt vanlig mening, eller med utropstecken (!). Men den vanligaste är frågetecknet, som passar bäst till alla frågor, retoriska eller inte. Under 1580 talet en engelsk författare som heter Henry Denham, uppfann en så kallad "rhetorical question mark" för att använda denna i slutet av en retorisk fråga. Tecknet har försvunnit nästan lika snabbt som den kom eftersom onödigt. [3]
[redigera] Användning
Ett bra exempel på användning av retoriska frågor som oratoriska knep kan var Josef Stalins uttalandet i Radio år 1941:
| ” | Är de tyska soldater verkligen oövervinnerliga, som den fascistiska propaganda ständigt och stolt sprider ut denna bild? (Paus) Naturligtvis inte! Historien har visat oss att det inte finns några oövervinnliga arméer och har aldrig funnits. Napoleons armé ansågs var oövervinnliga, men i slutändan blev de besegrade | „ |
I vara vårdagliga liv brukar vi använda retoriska frågor ganska ofta, till exempel för att: -Få kontakt med mottagaren, till exempel: ’’ser du?’' ’’hör du mig?’’
-Uttrycka tvivel, till exempel: ’’varför gör vi det här?’’ ’’vad gör vi här?
[redigera] Exempel på retoriska frågor
- Men är det verkligen bra?
- Hur många gånger har vi inte blivit lovade förbättring?
- Ska vi behöva lyssna till sådant? ( När talaren menar att vi inte ska det) [4]
[redigera] Källor
- ^ AD Herennium
- ^ Klassisk retorik för vår tid Jan Lindqvist Grinde, år 2009. Studentlitteratur
- ^ Truss, Lynne. Eats, Shoots & Leaves, 2003. p. 142. ISBN 1-592-40087-6.
- ^ Klassisk retorik för vår tid Jan Lindqvist Grinde, år 2009. Studentlitteratur
