Reumatoid artrit

	Reumatoid artrit
	Latin: arthritis rheumatoides, rheumarthritis
	Ledförändringen vid reumatoid artrit
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	M05-M06
ICD-9	714
OMIM	180300
DiseasesDB	11506
Medlineplus	000431
eMedicine	med/2024 emerg/48
MeSH	svensk engelsk

Reumatoid artrit (RA), ledgångsreumatism, är en autoimmun sjukdom som kännetecknas av en kronisk inflammation i kroppens leder och smärta i leden (artralgi). Inflammationen har stark förmåga att bryta ned brosk, intilliggande ben, senor och artärer. Även ögon, hud och andra organ kan bli attackerade.

Orsaken är något oklar, men verkar vara multifaktoriell. I Sverige har knappt 1 % RA, och sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. RA debuterar ofta som en inflammation i flera leder. Inflammationen är ofta symmetrisk, vilket innebär att till exempel höger och vänster fot drabbas likadant. RA kan även drabba andra delar av kroppen än lederna. Lederna får ofta felställningar. Sjukdomen går ofta i skov. Den drabbade kan känna sig symtomfri ett tag, innan sjukdomen sätter fart igen.

Symtom

Utöver ledengagemang är det känt att reumatoid artrit också kan ge påverkan på andra system i kroppen, sk extra-artikulära manifestationer, vilka uppkommer hos 15 % med reumatoid artrit. Tidig diagnos och insättning av rätt behandling kan i hög grad förhindra detta.

Leder

Artriten i reumatoid artrit är orsakad av en synovit, det vill säga en inflammation av synovialmembranet som täcker leden. Leden uppvisar då de klassiska tecknen på inflammation: svullnad, ömhet, värmeökning, stelhet (funktionsinskränkning) men rodnad behöver inte nödvändigtvis vara synlig. Definitionsmässigt drabbar RA många leder (den är en polyartrit). Vanligtvis är det små leder i händer och fötter som är drabbade, men också större leder som axel- eller knäleden kan drabbas. Obehandlad leder synoviten slutligen till erosion av ledytan. Inflammation i lederna visar sig som en mjuk svullnad, smärta och ömhet vid beröring och rörelse samt rörelseinskränkning. Morgonstelhet som håller i sig uppåt en timme är ofta ett framträdande symptom. Vid RA är lederna ofta symmetriskt drabbade, även om sjukdomen i tidig fas också kan vara asymmetrisk innan en symmetrisk bild utvecklas.

Om sjukdomen progredierar leder den inflammatoriska aktiviteten till erosion och destruktion av ledytan, vilket ger en inskränkning av rörligheten och deformitet. Typiskt är en sk ulnar deviation av fingrarna (dvs felställda mot lillfingret). Vanligt är också hyperflexion i PIP-leden med hyperextension i DIP-leden, subluxationer samt svanhalsdeformitet.

Huden

Den vanligaste hudmanifestationen av RA är reumatisk noduli, små elastiska knutar som bildas under huden. Diametern varierar från millimeter till centimeter. Denna manifestation av ledgångsreumatism är ofta ett tecken på hög sjukdomsaktivitet.

Njurar

Den kroniska inflammationen kan ibland efter många års sjukdom leda till renal amyloidos.

Övriga manifestationer

Kärlinflammationer kan leda till sår på fingrar och underben. Raynauds fenomen kan också finnas.
Mjältförstoring, med minskning av antalet vita blodkroppar (specifikt neutrofiler). Detta kallas för Feltys syndrom.
Lungsäcksinflammation och bindvävsomvandling i lungorna (lungfibros).
ögoninflammationer
Inre organ, särskilt njurarna, skadas av proteininlagring (amyloidos).
Sekundär anemi är inte ovanligt om sjukdomsaktivitet är hög.
Till följd av behandling med t.ex. metotrexat och TNF-hämmare (adalimumab, infliximab och etanercept) kan infektioner uppstå. TNF-hämmare är associerade med reaktivering av latent tuberkulos.
Sjögrens syndrom
Hjärtsäcksinflammation

Kriterier

Morgonstelhet minst 1 timme.
Symmetriskt ledengagemang.
Artrit i händernas leder (handleder, knogleder, fingerleder).
Artrit/synovit i minst 3 av 14 definierade leder.
Typiska röntgenförändringar (erosioner och/eller lednära skeletturkalkning och/eller minskad ledspalt).
Positiva laboratorietest (påvisande av reumatoid faktor i blodet).
Förekomst av reumatiska noduli.

Kriterierna ovan är s.k. klassifikationskriterier. Om fyra av sju kriterier är uppfyllda klassificeras patientens sjukdom som reumatoid artrit. Denna klassifikation används i forskningssammanhang som en mall för att definiera patientgrupper så att resultaten från olika studier kan jämföras med varandra. För att ställa diagnosen reumatoid artrit behöver inte klassifikationskriterierna vara uppfyllda. Diagnosen ställs genom en individuell helhetsbedömning av varje patient.

Behandling

NSAID (ex. Pronaxen) fungerar bra för smärtlindring och inflammationsdämpning men påverkar inte sjukdomsförloppet. Det finns en rad sjukdomsmodifierande läkemedel (DMARD) att välja bland. Eftersom RA yttrar sig olika hos olika patienter tillämpas ofta strategin att testa preparat efter preparat tills något fungerar.

Förstahandsbehandlingen vid lågaktiv sjukdom är enligt Läkemedelsboken metotrexat eller sulfasalazin.

En medelaktiv sjukdom behandlas i första hand med metotrexat, sulfasalazin eller leflunomid. Andra och tredjehandsalternativen består av kombinationsbehandlingar.

För en högaktiv sjukdom väljs metotrexat i första hand, i andra hand läggs TNF-alfahämmare till eller andra biologiska läkemedel till exempel Mabthera, Orencia, RoActemra

Exempel på DMARD-preparat är metotrexat, Salazopyrin (sulfasalazin), klorokinpreparat, leflunomid, ciklosporin, pencillamin och cytostatika. Metotrexat måste alltid kombinationsbehandlas med folsyra för att skydda levern från eventuella skadliga biverkningar.

Nya läkemedel som TNF-alfablockare och lösliga TNF-alfareceptorer är mycket dyra och potenta läkemedel. TNF-alfahämmaren Enbrel har i kombination med metotrexat visat sig kunna få broskskador att läka ut hos vissa patientgrupper. Andra TNF-alfa hämmare är Infliximab (Remicade) och Adalimumab (Humira).

Kost och träning

Ickefarmakologisk behandling är minst lika viktigt som läkemedlen. Sjukgymnastik, arbetsterapi och patientgrupper är bra. Det finns även ett stort utbud av hjälpmedel som plocktänger, handledsstöd och greppförstorare. Rökning är en allvarlig riskfaktor. För kvinnor ökar risken med 40-50 %.

Glutenfri vegankost och så kallad medelhavskost har visat sig kunna minska symtomen för vissa grupper av reumatiker men påverkar inte sjukdomsförloppet.

Förut kunde man genom landstinget ansöka om utlandsvård, några veckors vistelse och vård i ett varmare klimat. Ett exempel på en sådan vårdinrättning är Vintersol på Teneriffa eller Benicasim i Spanien

Forskning

I Sverige pågår bland annat EIRA (Epidemiologisk undersökning av reumatoid artirit) som via en fall-kontroll studie studerar orsakerna till RA, och TIRA.

Se även

Källor

^ Ideguchi, Haruko; Ohno, Shigeru; Hattori, Hideaki; Senuma, Akiko; Ishigatsubo, Yoshiaki (2006). ”Bone erosions in rheumatoid arthritis can be repaired through reduction in disease activity with conventional disease-modifying antirheumatic drugs”. Arthritis Research & Therapy 8 (3): sid. R76. doi:10.1186/ar1943. ISSN 14786354.

Externa länkar

[1] Ideguchi, Haruko; Ohno, Shigeru; Hattori, Hideaki; Senuma, Akiko; Ishigatsubo, Yoshiaki (2006). ”Bone erosions in rheumatoid arthritis can be repaired through reduction in disease activity with conventional disease-modifying antirheumatic drugs”. Arthritis Research & Therapy 8 (3): sid. R76. doi:10.1186/ar1943. ISSN 14786354.

[1]