Reversering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Reversering i aktiverat läge på en Fokker 70 från KLM som just landat. Bakom jetmotorn syns två sköldar som tvingar motorns avgasström framåt, vilket ger en effektiv bromsverkan.
Easyjets Airbus A319 taxar efter landning, med reverseringen kvar i aktiverat läge. Konstruktionen något annorlunda jämfört med Fokker 70.
Propellerblad med ställbar vinkel på en C130 Hercules från US Air Force.

Reversering innebär att ett flygplan bromsar med hjälp av en framåtriktad avgasström eller luftström som kommer från flygplanets motorer. Reverseringen aktiveras kort efter att planet tagit mark på landningsbanan och minskar flygplanets stoppsträcka med en tredjedel eller mer.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

jetflygplan brukar reverseringsanordningen bestå av sköldar som fälls ut bakom jetmotorernas avgasutlopp, så att den avgasström som normalt riktas bakåt istället avleds och riktas framåt, vilket ger en bromsande kraft. Konstruktionen varierar något mellan olika flygplanstyper.
propellerflygplan används propellrar med ställbar bladvinkel för att åstadkomma en framåtriktad luftström.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Reverseringen aktiveras manuellt av piloten, kort efter att flygplanet tagit mark på landningsbanan, och piloten gjort bedömningen att landningen kan fullföljas. Reglaget som styr reverseringen är ofta kombinerat med gasreglaget och aktiveras då genom att reglaget dras bakom den punkt där motorerna inte avger någon effekt. När reverseringen aktiveras ökas också motorernas varvtal och effekt, vilket ger en kraftig ljudeffekt som hörs i planets kabin, och även kring landningsbanan.

Reversering som aktiveras automatiskt används nästan aldrig, eftersom det skulle innebära en säkerhetsrisk. Även om de flesta landningar är odramatiska, förekommer situationer då landningen måste avbrytas mycket sent. Ibland till och med efter det att hjulen nuddat landningsbanan. I ett sådant läge skulle en automatisk reversering kunna medföra att planet förlorar så mycket av sin hastighet att det inte kan lyfta igen.

Rätt använd ger reverseringen en kraftigt minskad stoppsträcka, som ger en ökad säkerhetsmarginal. De flesta luftfartsmyndigheter i världen har dock bestämmelser som utgår från att den aktuella flygplanstypen måste kunna klara en landning på den aktuella landningsbanan även utan reversering.

Reverseringen kan också öka effektiviteten på hårt trafikerade landningsbanor, genom att planet kan lämna banan snabbare.

Reversering under flygning[redigera | redigera wikitext]

Nutida vanliga trafikflygplan reverserar enbart vid landning, men det finns flygplan som reverserar under andra faser av flygningen. Hawker Siddeley Trident, en äldre flygplanstyp med upp till 180 säten, kunde sjunka med en hastighet av 3050 m/min genom att reversera, men det användes sällan. Det stora militära transportflygplanet Boeing C-17 Globemaster använder reversering för att kunna dyka med 4600 m/min, vilket används i krigszoner där en brant inflygning innan landning minskar risken att bli beskjuten. Det svenska stridsflygplanet Saab 37 Viggen (avvecklat 2005) kunde reversera strax innan landning. Avsikten var att kunna utnyttja en del vägavsnitt på vanliga svenska bilvägar som provisoriska landningsbanor i krigstid.


Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]