Rheinland-Pfalz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Land Rheinland-Pfalz
Flagga Vapen
Rheinland-Pfalz' flagga Rheinland-Pfalz' vapen
Karta
Tyskland med Rheinland-Pfalz markerat
Snabbfakta
Huvudstad: Mainz
Yta: 19 847 km² (9:e)
Folkmängd: 3 999 117 (2011-12-31)
Folktäthet: 205 invånare/km²
Offentliga skulder relativt: 6 068 €/invånare (2005)
Offentliga skulder totalt: 25,4 miljarder € (2002)
ISO 3166-2: DE-RP
Officiell webbplats: www.rlp.de
Politik
Ministerpresident: Marie-Luise "Malu" Dreyer (SPD)
Styrande parti: SPD
Mandatfördelning i Lantdagen
(101 ledamöter):
SPD 53
CDU 38
FDP 10
Senaste val till Lantdag: 26 mars 2006
Nästa val: 2011
Representation i förbundsrepubliken
Röster i Förbundsrådet
(Bundesrat):
4

Rheinland-Pfalz är ett förbundsland i västra Tyskland. Huvudstad är Mainz.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Rheinland-Pfalz historia började först 1946 då den franska militärregeringen skapade dagens delstat. De områden som idag ingår i delstaten har dock en historia som går långt tillbaka i tiden.

Rhenlandet ockuperades av franska trupper 1918-1930 och blev avmilitariserat. I de ekonomiska och politiskt katastrofala tiderna efter första världskriget uppkom i flera städer separatistiska rörelser och grundande av Rhenska republiken (Rheinische Republik) och Autonoma Pfalz (Autonome Pfalz). Rörelserna fanns bara under kortare tid och försvann senast i samband med det ekonomiska uppsvinget efter slutet av inflationen.

Nazismen och andra världskriget förändrade människornas liv och städernas utseende på ett avgörande sätt. De judiska föreningarna blev nästan fullständigt utrotade. Luftanfallen förstörde de flesta större städerna med 80 % eller mer, då bombflygen lättare nådde de mål som låg i västra Tyskland. De amerikanska trupperna nådde Rhen i mars 1945 och kunde passera floden för första gången över bron i Remagen.

Grundandet av Rheinland-Pfalz[redigera | redigera wikitext]

Rheinland-Pfalz var efter andra världskriget del av den franska ockupationszonen och skapades ur det tidigare bayerska Pfalz, regeringsområdena Koblenz och Trier som tidigare tillhört den preussiska Rhenprovinsen, Rheinhessen som tidigare tillhört Volksstaat Hessen, ur delar av den tidigare preussiska provinsen Hessen-Nassau och det tidigare oldenburgska området kring Birkenfeld.

Enligt beslut tagna vid Potsdamkonferensen tog fransmännen över ockupationen av Rheinland-Pfalz från amerikanerna. Delstaten Rheinland-Pfalz skapades 30 augusti 1946 och var den sista delstaten som skapades i de västliga ockupationszonerna enligt den franska militärregeringens förordning nummer 57 under general Marie-Pierre Kœnig. Därmed skiljdes historiska och ekonomiska områden (Koblenz-Bonn, Rhein-Main) ur den tidigare preussiska Rhenprovinsen med andra territorier. Den franska regeringen ville ursprungligen hålla möjligheten öppen att efter omvandlingen av Saarland till ett protektorat kunna annektera flera områden. Fransmännen utsattes dock för påtryckningar sedan amerikanerna och britterna börjat bilda tyska delstater och man bildade slutligen Baden och Rheinland-Pfalz som delstater - men att Saarland skulle kopplas samman med Rheinland-Pfalz motsatte sig den franska militärregeringen. Dr Wilhelm Boden utsågs till provisorisk ministerpresident av de franska ockupationstjänstemännen.

18 maj 1947 antogs Rheinland-Pfalz författning, Verfassung für Rheinland-Pfalz, genom en folkomröstning där 53 % röstade för. Samtidigt hölls de första valen till delstatens lantdag. Den konstituerade samlingen ägde rum 4 juni 1947 i den stora rådhussalen i Koblenz som blev den första huvudstaden i den nya delstaten. Wilhelm Boden valdes till Rheinland-Pfalz första ministerpresident. Peter Altmeier efterträdde Boden redan efter en månad. 1950 beslutade lantdagen att flytta delstatsregeringen till Mainz.

En känsla av gemenskap utvecklade sig bara mycket tveksamt i "provrörslandet", "Land aus der Retorte" som skapats utan större tanke på de historiska tillhörigheterna hos invånarna. Få överlevnadschanser tillmättes delstaten, inte minst då man saknade större industriella centra. Inrättandet av flera militärbaser för allierade förband och Bundeswehr innebar ett uppsving för näringslivet.

Naturen[redigera | redigera wikitext]

I Rheinland-Pfalz finns ett antal bergskedjor, som från syd till nord är Pfälzerwald, Hunsrück, Westerwald och Eifel. Det högsta berget är Erbeskopf (818m), som ligger i Hunsrück. Landskapet genomskärs av flera floder, som har bildat stora dalar. Floden Rhen drar sig längs genom landet och bildar delvis gränsen till Frankrike och den tyska delstaten Hessen. Mittelrhendalen, som ligger mellan Bingen och Bonn är känd för sina många borgar och slott och deras romantiska panorama. Längs landets floddalar finns det dessutom många vinodlingar på sluttningarna. Den största tyska vinodlingsregionen Rheinhessen befinner sig i Rheinland-Pfalz och också andra stora regioner som Mosel och Pfalz. Vindruvor och även exotisk frukt som till exempel fikon växer utmärkt i det varma klimatet och byarna längs Rhen förmedlar en sydlig atmosfär.

Historiska händelser i Rheinland-Pfalz efter 1946[redigera | redigera wikitext]

1948 hölls Rittersturz-konferensen på berghotellet vid utsiktspunkten Rittersturz i Koblenz där alla dåvarande tyska ministerpresidenter deltog. De beslut, Koblenzer Beschlüsse, som togs där banade vägen för skapandet av Förbundsrepubliken Tyskland.

I Ludwigshafen inträffade en stor industriolycka, en explosion, 28 juli 1948 vid BASF som krävde 207 människoliv och 3 818 skadade. 3 122 byggnader i området sveptes med vid explosionen.

1958 mottog den första tyska förbundskanslern Konrad Adenauer den dåvarande franska presidenten Charles de Gaulle i Bad Kreuznach för att besegla det Tyska-Franska vänskapsförbundet efter andra världskriget.

Inom ramen för Natos dubbelbeslut stationerades totalt 96 avskjutningsklara kryssningsraketer på raketbasen Pydna i Hunsrück 1986. Befolkningens protester kulminerade 11 oktober 1986 då en stor demonstration samlade omkring 200 000 människor som fredligt demonstrerade mot stationeringen. De många militärbaserna runt om i delstaten nåddes också av återkommande protester.

28 augusti 1988 inträffade Flygdagsolyckan i Ramstein (Flugtagunglück von Ramstein) på Ramstein Air Base. Vid flygolyckan dog 70 människor och 345 blev svårt skadade.

Efter 1989 har nedläggningar av ett stort antal garnisoner, framförallt amerikanska, orsakat allvarliga ekonomiska problem för Rheinland-Pfalz.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Ministerpresidenter[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Kemikoncernen BASF i Ludwigshafen och pharmaindustrin Boehringer Ingelheim.

DaimlerChrysler har Europas största lastbilsfabrik i Wörth.

Opel har en fabrik i Kaiserslautern.

Dryckestillverkarna Bitburger och Gerolsteiner Brunnen.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Rheinland-Pfalz är delat i 24 distrikt (Landkreise) och 12 distriktfria städer.

Distrikt[redigera | redigera wikitext]

(med bokstäver på registreringsskylten)

Distrikt och distriktfria städer i Rheinland-Pfalz
  1. Ahrweiler (AW)
  2. Altenkirchen (AK)
  3. Alzey-Worms (AZ)
  4. Bad Dürkheim (DÜW)
  5. Bad Kreuznach (KH)
  6. Bernkastel-Wittlich (WIL)
  7. Birkenfeld (BIR)
  8. Cochem-Zell (COC)
  9. Donnersbergkreis (KIB)
  10. Eifelkreis Bitburg-Prüm (BIT)
  11. Germersheim (GER)
  12. Kaiserslautern (KL)
  13. Kusel (KUS)
  14. Mainz-Bingen (MZ)
  15. Mayen-Koblenz (MYK)
  16. Neuwied (NR)
  17. Rhein-Hunsrück-Kreis (SIM)
  18. Rhein-Lahn-Kreis (EMS)
  19. Rhein-Pfalz-Kreis (RP, tidigare LU)
  20. Südliche Weinstraße (SÜW)
  21. Südwestpfalz (PS)
  22. Trier-Saarburg (TR)
  23. Vulkaneifel (DAU)
  24. Westerwaldkreis (WW)

Distriktfria städer[redigera | redigera wikitext]

(med bokstäver på registreringsskylten)

  1. Frankenthal (Pfalz) (FT)
  2. Kaiserslautern (KL)
  3. Koblenz (KO)
  4. Landau in der Pfalz (LD)
  5. Ludwigshafen am Rhein (LU)
  6. Mainz (MZ)
  1. Neustadt an der Weinstrasse (NW)
  2. Pirmasens (PS)
  3. Speyer (SP)
  4. Trier (TR)
  5. Worms (WO)
  6. Zweibrücken (ZW)

Andra viktiga städer[redigera | redigera wikitext]

se även: Lista över städer i Rheinland-Pfalz