Rhodesia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För ett släkte av fjärilar, se Rhodesia (djur).
Rhodesia

1965–1979
Flagga Vapen
Valspråk: Sit Nomine Digna (latin)
”May she be worthy of the name”
Nationalsång: Rise O Voices of Rhodesia (från 1974)
Rhodesias läge
Huvudstad Salisbury
Språk engelska
Statsskick konstitutionell monarki, senare republik
Sista president John Wrathall
Sista premiärminister Ian Smith
Bildades 11 november 1965
 – bildades genom ensidig självständighetsförklaring
Upphörde 1 juni 1979
 – uppgick i Zimbabwe-Rhodesia
Areal 390 580 km²
Folkmängd 6 930 000 (1978)
Valuta rhodesiskt pund (till 1970)
rhodesisk dollar (från 1970)

Rhodesia var ett från slutet av 1800-talet brittiskkontrollerat område i södra Afrika, uppkallat efter Cecil Rhodes. Det var uppdelat i Sydrhodesia (dagens Zimbabwe) och Nordrhodesia (dagens Zambia). Den 24 oktober 1964 blev Zambia en självständig stat, varvid Sydrhodesia bytte namn till Rhodesia.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet grundade britterna många kolonier i Afrika. 1889 grundade Cecil Rhodes British South Africa Company. Cecil Rhodes fick Ndebelekungen Lobengula att signera ett avtal på engelska (trots att Lobengula inte kunde engelska) med avsikten att de vita skulle få viss rätt att bryta mineraler. Rhodes hade dock lurat Lobengula och tog mer och mer mark från både Ndebeles och Shonas och distribuerade till vita européer.

Genom bedrägerier och våld tvingade Rhodes till sig 90 procent av Ndebelefolkets boskap. Så småningom pressade man ihop de svarta på sämre mark och tvångsförflyttade de som bodde på bördig mark. Efter att ha tagit urinnevånarnas mark tvingade man dem att betala en "hyddskatt". För att kunna betala den var de tvungna att arbeta på de vitas farmer till undermåliga löner.

De vita var dock måna om att urinvånarna skulle hålla sig i fysiskt gott skick och såg därför till att de fick god sjukvård. På så sätt såg de till att de som utförde det hårda arbetet orkade med det.

Svarta var förbjudna att organisera sig politiskt. De som ändå organiserade sig i ANC, Patriotic Front, ZAPU och ZANU blev sedermera kastade i fängelse. Joshua Nkomo, som var ZAPU:s ledare, satt i fängelse i 10 år.

Rhodesia 1965-1980[redigera | redigera wikitext]

Under Ian Smiths ledning utropade sig Rhodesia den 11 november 1965 ensidigt som självständigt från Storbritannien. Området bytte den 2 mars 1970 sitt namn till Republiken Rhodesia. Från 1972 förde olika svarta gerillarörelser en väpnad kamp mot Rhodesia, där den kommunistiska rörelsen ZANU - Patriotic Front under ledning av Robert Mugabe dominerade. Inbördeskriget, kombinerat med ett inre missnöje och påtryckningar från Storbritannien, Sydafrika och Sovjetunionen ledde till att republiken Rhodesia efter förhandlingar i London omvandlades till republiken Zimbabwe den 11 april 1980, efter att Storbritannien först kortvarigt formellt hade återtagit det koloniala styret. Zimbabwes självständighet erkändes av Storbritannien och det internationella samfundet. Robert Mugabe har sedan dess lett landet.

Rhodesia leddes från 1965 till 1979 av Ian Smith. Smiths parti, Rhodesiska fronten hade lovat stärka de vitas ställning och införde 1970 en ny grundlag, som från en inkomstbaserad röstskala övergick till öppet rassegregerade röstlängder, enligt vilken 50 parlamentsledamöter skulle tillsättas av vita väljare, åtta av svarta väljare, och ytterligare åtta av ett kollegium av afrikanska stamhövdingar. Detta motiverades med att de vita stod för en större proportion av skatteuppbäringen än sin representation i parlamentet, och att fördelningen gradvis skulle förändras i och med att utbildningsnivå, inkomst och tillgångar hos svarta förbättrades. De första allmänna valen ägde rum 1979 efter en överenskommelse två år tidigare, med 28 mandat av 100 reserverade för vita väljare. I motsats till större delen av landets vita kvarstannade Smith i landet, och förblev en ihärdig kritiker av den nya regimen tills Mugabe genom en grundlagsändring lät avskaffa de sista "vita" mandaten 1987. Smith avled 2007 i Sydafrika.

Se även[redigera | redigera wikitext]