Rhodesian ridgeback
| Rhodesian ridgeback | |
 |
|
| Rasgrupp (FCI) | Grupp 6, sektion 3 Besläktade raser |
|---|---|
| Rasgrupp (SKK) | Grupp 6 Drivande hundar, samt sök- och spårhundar |
| Ursprungsland |  Sydafrika Zimbabwe |
| Rasklubb | Specialklubben Rhodesian Ridgeback Sverige |
| Andra namn | Afrikansk lejonhund |
| Rasstandard | FCI 146  PDF |
| Vikt | |
| Hanhund | 36,5 kg (ideal) |
| Tik | 32 kg (ideal) |
| Mankhöjd | |
| Hanhund | 63-69 cm |
| Tik | 61-66 cm |
Rhodesian Ridgeback är en hundras från södra Afrika. Aveln började i Kapkolonin i Sydafrika, och den ursprungliga standarden skrevs 1922 av F. R. Barnes i Bulawayo, Rhodesia (nuvarande Zimbabwe) och baserades på dalmatinerstandarden.
Rasen räknas som jakthund och i ursprungslandet sägs den ha använts förr vid lejonjakt genom att flera hundar ställde lejonet till dess att jägaren fick skott på det.
Den huvudsakliga användningen av rasen i Sverige idag är som sällskapshund och vakthund. Många används också inom jakt och de är duktiga spårhundar. Vissa hundar tränas i löpgrenar som exempelvis lure coursing då de är mycket smidiga och uthålliga.
Rhodesian Ridgebacken är den enda hund som är framavlad speciellt för bushmarkerna i Afrika. Den är ovanligt muskulös och substansfull men ändå ett atletiskt och smidigt djur med en ljus till mörk vetefärgad päls som smälter in i vegetationen utan att synas. Med en framtoning likt ett lejon. Detta kamouflage gör att man lätt tappar ridgebacken ur sikte just i det höga djungelgräset.
Framavlad ur de gamla ridgeback-raserna Steek (prickig) och Vuilbaard (smutsigt skägg) så har den nuvarande afrikanska ridgebacken mycket kvar av de gamlas sätt. Men kanske intressantast av allt, ridgebacken bär fortfarande den unika hårsträngen på ryggen, ett arv från tuffa små Khoi-Khoi-hundar som man avlade med europeiska mastiffer och blodhundar för att få fram Steek och Vuilbaarden.
Mankhöjd: Önskvärd mankhöjd för hanhund är 63-69 cm och för tik 61-66 cm.
Vikt: Vikten ligger på mellan 36,5 kilogram (hanhund) och 32 kilogram (tikar).
Rasstandarden tillåter två typer av pigment hos Rhodesian Ridgebacken. Den svartnosade och den levernosade. Den svarta färgen är dominerande gentemot leverpigmentet så ifall endera av föräldrarna bär på gener för svartnos och den andra föräldern bär gener för levernos är det vanligaste att valparna föds som svartnosar men de bär ändå på levernosgener. Denna hundras är oftast bra till större familjer, eftersom den vill vakta mycket. Den har bra uthållighet och fastnar för en människa i familjen som den lyder mest.
[redigera] Externa länkar
- Rasspecifik Avelsstrategi (RAS), Specialklubben Rhodesian Ridgeback Sverige
PDF - The South African Rhodesian Ridgeback Club
- Rhodesian Ridgeback Club of Great Britain
- Rhodesian Ridgeback Club of the United States
|
|||||||||||
